Gå direkt till textinnehållet

Så granskade de adoptionsfusket

I flera månader har DN-journalisterna Josefin Sköld, Patrik Lundberg och Alexander Mahmoud granskat möjliga brott vid adoptioner. Ett arbete som både lett till stor uppmärksamhet och löften om statliga utredningar. ”Som journalist använder man ofta dokument som bevis för saker och ting, här gick vi igenom dem för att försöka ta reda på vad i dokumenten som inte stämmer”, säger Josefin Sköld.

I samband med att Patrik Lundberg rekryterades till Dagens Nyheter i vintras började han, reporterkollegan Josefin Sköld, och fotografen Alexander Mahmoud jobba med en granskning av möjliga brott kopplade till internationella adoptioner till Sverige.

– Patrik hade tidigare undersökt och upptäckt felaktigheter kring sin egen adoption, och pratat med andra adopterade som upptäckt missförhållanden. Många adopterade som kom till Sverige på 1970- och 1980-talen har börjat söka efter sitt ursprung och upptäckt allvarliga oegentligheter, säger Josefin Sköld.

Det kan exempelvis handla om att man stals från sin mamma och pappa, från ett sjukhus eller någon form av förskoleverksamhet. Men i adoptionshandlingarna beskrevs barnen som övergivna.

– Vi har hittat de här historierna och tagit vid där, och verkligen försökt titta på det systematiskt för att kunna se vilka strukturer som finns bakom, säger Josefin Sköld.

– Det finns ett mönster där främst fattiga kvinnor på landsbygden, utan makt och möjligheter att agera, fråntogs sina barn och där korrupta statstjänstemän och kriminella kunde tjäna pengar genom att sälja barn till barnhem.

I arbetet har de granskat flera tusen offentliga handlingar från den svenska tillsynsmyndigheten, Utrikesdepartementet och korrespondens mellan myndigheter och adoptionsföreningar.

De har intervjuat tjänstemän och tidigare anställda på adoptionsföreningarna, samt granskat ett stort antal adoptionshandlingar.

– När vi gick igenom arkiven såg vi att medierna oftast bevakat adoptioner ur ett positivt perspektiv. Det saknades en omfattande kritisk granskning, menar Josefin Sköld.

De första artiklarna som publicerades i granskningen handlade om adoptioner från Chile och Colombia. I förra veckan publicerades artiklar om Kina och Sydkorea.

– Som journalist använder man ofta dokument som bevis för saker och ting, här gick vi igenom dem för att försöka ta reda på vad i dokumenten som inte stämmer. I stort sett alla adoptioner ser ”rätt” ut på papper, säger Josefin Sköld.

Var det också det svåraste med arbetet?
– Ja, det var svårt, sen har pandemin gjort det svårt för oss att resa. Vi har kunnat lösa det genom att fotografen Alexander Mahmoud redan hade haft corona, och kunde resa till Chile och Colombia. I Sydkorea fick vi lösa det med svenska frilansar på plats som gjorde intervjuer.

Vad har hänt efter ni publicerat?
– Många är tacksamma och säger att det väcker många känslor. Adoptivföräldrar har också känt sig ifrågasatta eller berörda. Flera är tacksamma för att vi nyanserar rapporteringen kring adoption och tar brott som begåtts mot barn och föräldrar på allvar.

– Sen har det fått stort politiskt genomslag, nu vet vi inte hur det blir med regeringen men Lena Hallengren har sagt att det ska tillsättas en statlig utredning kring adoptioner, som man exempelvis har gjort i Holland och andra länder, säger Josefin Sköld.

Fler avsnitt
Fler videos