S svarar om nedläggningen av R&D

Journalisten berättade på tisdagen om kritiken mot KUs beslut att lägga ned tidningen Riksdag & Department.

Sedan i höstas har Journalisten sökt ansvariga politiker ur riksdagsstyrelsen för att få svar på frågan varför man förordar en nedläggning som kostar skattebetalarna åtta miljoner kronor och gör tio journalister arbetslösa, i stället för en försäljning som skulle ge en intäkt på cirka en miljon kronor och rädda såväl arbetstillfällen som den fortsatta oberoende rapporteringen om sakpolitiken i riksdagen och i EU. Ingen har svarat.

Journalisten har sökt kontakt med Socialdemokratiska ledamöter i KU för att få svar på frågan, eftersom S har motsatt sig en försäljning. Helene Petersson i Stockaryd (S) är den som ansvarar för frågan för Socialdemokraterna, och på onsdagsmorgonen fick Journalisten ett mejlsvar, där hon förklarar att orsaken till att S förespråkar en nedläggning är att politikerna inte kan ställa krav på tidningens innehåll om den är såld.

Annons

Varför är det bättre att Riksdag & Departement läggs ned än att den säljs till en utomstående?
"Det var mycket diskussioner om vad som skulle ske med tidningen och det skyddade namnet Riksdag& Departement. Om den skulle säljas eller läggas ner. Vi valde att lägga ner den med anledning av att den har under hela sin tid varit starkt knuten till riksdagen, och har haft ett särskilt krav på sig om neutralitet och balans i förhållande till samtliga de partier som finns representerade i riksdagen och kravet att på ett brett sätt spegla vad som sker i riksdagen, i EU och på departementen. Om tidningen får någon annan ägare finns ingen möjlighet att ställa sådana krav och risken finns att tidningen även i fortsättningen kommer att kopplas ihop med riksdagen och riksdagsförvaltningen", skriver Helene Petersson i Stockaryd i sitt svar, och fortsätter:

"Riksdagsförvaltningen och den arbetsgrupp som arbetar med utvecklingen av webbplatsen har också försökt att se hur mycket som idag finns i tidningen som kan föras över till webbplatsen riksdagen.se, Ex att förändra webbsidan mot mer redaktionellt bearbetat material.”

Ni menar alltså att det är bättre att lägga ned en oberoende tidning som granskar sakpolitiken till en kostnad om ett antal miljoner kronor för skattebetalarna, än att sälja den för en mindre intäkt och bibehålla en journalistisk bevakning av riksdagens och departementens arbete, eftersom ni inte kan ställa politiska krav på tidningen om den har sålts?
"Vi har inte kunnat, och ska aldrig kunna, ställa politiska krav på tidningen även när den betalades av offentliga medel och löd under riksdagsstyrelsen, men tidningens uppdrag var att rapportera vad som hände i riksdagen och spegla alla partier och hålla en balanserad rapportering av de sakfrågor som hanterades i riksdagen: och där kom den principiella frågan in: Var det bra att en tidning som betalades av riksdagen också rapporterade från riksdagen utan att ha också ett granskande och analyserande uppdrag? Var det inte bättre att övrig media, i allt fristående från riksdagen, stod för det granskande uppdraget och att det just blev ett rapporterande med större redaktionell bearbetning via webben?"

Även de förändrade medievanorna, att färre och färre prenumerade, var enligt Helene Petersson en faktor som vägde in i beslutet.

"Hur ska vi nå fler med information och beskrivningar av vad som händer i riksdagen?" skriver hon i svaret till Journalisten.

Hon uppger vidare att hennes uppfattning är att alla tidningar som har en ansvarig utgivare har ett eget ansvar för vad man skriver och vad man bevakar och har även ett granskande uppdrag, och inte bara ett rapporterande uppdrag:

"Det är där bekymret ligger i dag. Det sker för mycket rapportering och för lite djupanalys och granskning", skriver Helene Petersson.

"Därför var det heller inte bra att från riksdagens sida ge ägardirektiv och sätta upp ramar för uppdraget."

Anser ni i sådant fall att det är fler oberoende tidningar som bevakar politik som principiellt inte borde ges ut eftersom ni inte kan ställa politiska krav på dem?
"Det finns absolut inga, varken tankar på eller möjligheter via politiska beslut att ställa neutrala krav på några andra tidningar. Det är grundfundamentet i yttrande och tryckfrihetsgrundlagarna. Det är just därför det är bättre att andra media bevakar, granskar och analyserar vad vi gör i riksdagen utan att journalisterna är betalda av dem de är satta att bevaka."

Helene Petersson önskar mer granskning och uppföljning av politiska beslut än vad som sker i dag.

"Jag hoppas att andra media tar tillfället att fylla det tomrum som uppstår även om de inte kan göra det under namnet Riksdag & Departement", skriver Helene Petersson.