Presstöd till lokaltidningar har inte avsedd effekt i Norge

Det är Nordicom vid Göteborgs universitet som ligger bakom studien som visar att ett direkt stöd till lokala dagstidningar inte medfört en mer omfattande rapportering om lokal politik.

Forskargruppen har undersökt hur den lokala politiska bevakningen i Norge påverkats av just presstödet, totalt har 800 000 artiklar från åren 2015 till 2017 analyserats.

Studien visar bland annat att presstödet, som är tänkt att bidra till lokaljournalistisk produktion, inte leder till mer en omfattande bevakning av lokal politik. I alla fall inte i sig självt. Vad som däremot visar sig ha avgörande betydelse är tidningsredaktionens storlek, det skriver Nordicom i ett pressmeddelande.

Annons

− Politisk bevakning är en resursfråga, och därför har större redaktioner mer lokal politik i sin nyhetsförmedling. Eftersom större tidningar i allmänhet också har högre publiceringsfrekvens, med fler utgåvor per vecka, kan de också följa de lokala politiska processerna närmare, säger Helle Sjøvaag, professor vid Universitetet i Stavanger, i en kommentar.

Studien visar även att små oberoende tidningar är sämre på att täcka lokal politik än större koncernägda tidningar, eftersom mindre tidningar ofta har begränsat med resurser.

Den pekar också på att presstöd indirekt kan förbättra mängden politisk rapportering, om det leder till att de lokala redaktionerna blir större.

− Bevakningen av den politiska makten på kommunnivå kräver en robust presstruktur. Små, lokalt ägda tidningar har historiskt sett ansetts vara viktiga för den lokala demokratin, men mycket tyder på att framtiden för lokalpressen kommer att bestå av större regionala tidningar med ett fåtal stora nationella ägare, säger Helle Sjøvaag.

Forskarna kan även se att lokaltidningarna har svårt att nå ut brett i lokalsamhället eftersom den typiska tidningsläsaren är en pensionerad kvinna som föredrar att läsa tidningen på papper.