PR-personer blir allt vanligare i medierna
Talespersoner och PR-personer blir allt vanligare i medierna. När en tidning försvinner, kan inte övriga medier på orten fånga upp det som gått förlorat. Det här kan Institutet för mediestudier visa i en studie som presenteras i dag.
Institutet för mediestudier håller i dag, torsdag, ett seminarium klockan 16.00 där studien presenteras. De beskriver själva studien som ”den största granskningen av innehåll i svensk nyhetsjournalistik någonsin”.
Studien handlar om mediernas delvis nya verklighet med en tuff ekonomisk situation, samt minst lika tuff kritik och mer press utifrån.
– Medierna är i dag utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt på ett sätt som nästan aldrig förr. Ofta diskuteras det i termer av intäkter, annonser, redaktion, personal – men inte lika ofta hur journalistiken förändras av den press den utsätts för. Det tar Mediestudier reda på i vår unika innehållsanalys, som är den största granskningen av innehåll i svensk nyhetsjournalistik någonsin, säger Lasse Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier, i ett pressmeddelande.
Redan nu finns en sammanfattning av studien att läsa på sajten, den släpps också som bok. Institutet för Mediestudier har studerat 20 000 nyheter från 26 svenska medier från fyra regioner under åren 2007 och 2018.
Bland annat visar studien att:
• Journalistiken blir allt mer tolkande.
• Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007.
• Andra journalister intervjuas oftare numera. Däremot är källor inom religion och källor inom fackföreningar sällsynta. ”På varje fackföreträdare går det 20 företagare eller andra företrädare för näringslivet”, skriver de.
• Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. Det visar analys av innehåll och siffror på webbläsning.
• Politik är vanligaste ämnesområdet i svenska medier.
• Kvinnor syns oftare än tidigare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Andelen kvinnor som källor har totalt i materialet ökat från 33 procent 2007 till 40 procent 2018.
• När en tidning försvinner, kan inte övriga medier på orten fånga upp det som gått förlorat. Det visar en jämförelse av hur journalistiken i Sundsvall, Karlstad och Västerås förändrats över tid.
• Det finns sammantaget inte stöd för att journalistiken i allmänhet blivit sämre utifrån olika aspekter.
Bland andra slutsatser som dras i studien finns att journalistiken förblir ”häpnadsväckande oförändrad”, trots att strukturerna kring den förändras.
”Det tyder på att journalistiken är ett ganska stort, etablerat och stabilt fält”, skriver de. Journalistiken tycks inte heller ha ”förstörts eller ens försämrats i någon mer allmän mening", är en annan slutsats.
”Exempelvis har politik och sociala frågor ökat sin andel av rapporteringen, vilket knappast är ett exempel på förflackning. Den vanligaste nyheten handlade 2007 om brott, 2014 om sport eller politik och 2018 om sociala frågor eller livsstil/träning. De sociala frågorna har överhuvudtaget stor genomslagskraft. Det visas både i att de får hög trafik och delas mycket”, skriver de.
Samtidigt visar studien att SVT och kommersiella TV4 blir allt mer lika på vissa områden. SVT har mycket fler lokala nyheter, också en något högre andel neutrala nyheter. Anna-Maria Jönsson, en av författarna till studien, konstaterar i sitt kapitel att TV4 har något fler drag som brukar tillskrivas kommersiella medier, men att skillnaden mot SVT minskat över tid.
I avsnittet där man studerat "Tolkande journalistik och/som opinionsbildning" skriver Institutet att själva innehållsanalysen tar sig an tidningarna i sin helhet. Alltså såväl nyheter och reportage, som ledartexter, debattartiklar, recensioner, och krönikor. Vilket är nytt då kodningen under tidigare år inte tagit någon hänsyn till var texter varit publicerade.
Därför kan jämförelser inte göras bakåt i tiden för varibeln.
Men för 2018 kan man där se att 82 procent av artiklarna i pressen utgjordes av nyheter. 18 procent utgjordes av olika former av opinionsjournalistik. Samt att andelen tolkande material i pressen som helhet var 36 procent år 2018, medan det beskrivande utgjorde 64 procent.
”Sorterar vi bort alla opinionstexter och fokuserar bara på nyhetstexter sjunker andelen tolkande material till 23 procent, medan det deskriptiva utgör 77 procent” skriver de.
