Positiva reaktioner på arabiska nyheter

På femte våningen i ett av de stora husen på Storgatan ligger Länstidningen Södertäljes redaktion. Tittar man ut genom fönstret kan man se Södertäljeborna traska fram på den breda gågatan. Det är ljust och aningen avskalat inne i det halvöppna kontorslandskapet – och tyst. Det finns ordningsregler för hur mycket man får väsnas inne på redaktionen.
Det är också en TV-studio och sedan slutet av februari sänder LT nyhetssammanfattningar på arabiska från den röda disken ute på redaktionsgolvet en gång i veckan. Webbsändningarna leds av reportern Elias Zazi.
– Det är chefredaktör Anna Liljehags idé från början, tror jag. Vi pratade nog om att göra det här första gången för något år sedan, sen har idén fått mogna fram till nu, säger han.
Det är Elias Zazi som i samråd med redaktionsledningen väljer nyheterna ur LT från den gångna veckan till nyhetssammanfattningen. Och det blir mycket lokalt, vilket kanske är något nytt för målgruppen. Efter att ha pratat med bekanta och även några jordanska journalister som besökt tidningen så har Elias Zazi förstått att lokalnyheter inte förkommer på samma sätt i Mellanöstern.
– Förra sändningen tog vi till exempel med en fotbollsturnering för ungdomar och en granskning av en tjänsteman på kommunen. Men vår artikel om hur flyktingar tar sig till Grekland struntade vi i, det kan de bättre än oss, säger han.
Han berättar att när de jordanska journalisterna besökte LT blev han ombedd att översätta delar av innehållet i den dagsfärska tidningen. När han hade läst upp en del av rubrikerna, varav en handlade om en katt som räddats ur ett träd, fick han frågan om det var någon som verkligen ville läsa LT. Jordanierna berättade att deras tidning nästan uteslutande handlade om stora politiska händelser och om hur många som dödats.
– Vi vill introducera de som precis kommit hit till lokaljournalistik och samtidigt visa att lokaltidningarna här kan och ska granska makten, vilket inte alltid är självklart i Mellanöstern, säger han och fortsätter:
– Jag tänker också att sammanfattningen vi gör blir ett enkelt sätt att ta till sig nyheter i en situation när man kanske inte skulle ha tid att sätta sig in i och försöka förstå en tidning på ett nytt språk. Om jag var nyanländ skulle jag inte ägna mig åt att försöka läsa LT, utan att ordna bostad och arbete, säger han.
Den mångfasetterade demografin i Södertälje är ingen ny företeelse, utan snarare en del av stadens identitet sedan flera decennier. Under 60-talet började Södertälje växa, bland annat företagen Scania-Vabis och Astra expanderade. När de infödda svenskarna inte räckte till för att fylla företagens behov av arbetskraft började man rekrytera från andra länder och främst från Finland. För att sköta sitt uppdrag gentemot de finskspråkiga Södertäljeborna hade LT under några år på 70-talet finska nyhetssidor i tidningen. På 70-talet kom också ett stort antal assyrier och syrianer och det var då Elias Zazi kom till Södertälje från Libanon. I början av 00-talet kom även en stor grupp irakier. Alla talar inte arabiska, men i och med den pågående flyktingkrisen och det stora antalet nyanlända under de senaste året så tippade vågskålen över och LT såg behovet av att återigen börja rapportera på ett annat språk än svenska.
Chefredaktören Anna Liljehag har tidigare forskat på mångfald i medier, så frågan ligger henne varmt om hjärtat.
– Det känns kul att få göra något på riktigt, säger hon.
– Det här handlar om att vi vill vara en del av den offentliga debatten och sköta vårt demokratiska uppdrag. Jag tror också att det är viktigt att kunna ta del av lokala nyheter för den lokala identitetens skull, att få känna att man är en del i staden där man bor.
Finns det någon ekonomi i att göra nyheter på arabiska?
– Innan vi bestämde oss för att göra det här så kollade jag med våra säljare och de sa att det borde gå att sälja på. Jag räknar med att vi kommer att gå plus. Det är även ett sätt att introducera LT till ytterligare en målgrupp.
Anna Liljehag säger att projektet inte heller är så resurskrävande. Mycket av det som behövdes fanns redan på redaktionen.
– Det känns också viktigt att ta till vara på Elias kompetens, säger hon.
Vad händer med utgivarskapet när nyheterna översätts till arabiska om du själv inte talar arabiska?
– Det fungerar i stort sett som med allt annat, jag läser inte allt som görs. Men jag litar förstås också på Elias journalistiska förmåga och omdöme.
Kombinationen av Elias Zazis journalistiska, kulturella och språkliga kunskaper är nödvändig för att klara nyhetssändningarna och samtidigt kunna följa svensk pressetik och göra nyheterna så tillgängliga som möjligt. Han förklarar att det inte är självklart hur en nyhet ska översättas.
– Jag prövade en översättning på en bekant. Hon reagerade på att det lät konstigt rent språkligt att säga ”misstänkt” i sammanhanget på arabiska. I en arabisk tidning skulle man antagligen bara skrivit ”bedragaren” och inte ”den misstänkta bedragaren” vilket förstås inte går i Sverige. Det hade inte gått att ta in någon som bara översatte, utan man måste även vara journalist för att det ska fungera, säger han.
Reaktionerna på de arabiska sändningarna har mestadels varit positiva från målgruppen, men har även dragit till sig några sura kommentarer på nätet. Bland annat så föreslår flera läsare i kommentarsfältet till ett av inslagen att nyhetsrapporteringen på finska ska återupptas. Det finns också flera upprörda röster som tar ett bredare grepp i sin kritik. Vissa anmärker att de som flytt från kriget, det vill säga flyktingar, ”får allt serverat på silverfat” och att LTs tilltag därför är ”helt sjukt”.
Men Elias Zazi bryr sig inte om ilskan i kommentarsfältet även om han själv har funderingar kring hur mycket nyheter som bör göras på arabiska.
– Jag tror inte att det är bra att göra mycket mer än den här nyhetssammanfattningen. Då kommer de nyanlända inte att behöva lära sig svenska för att ta del av de andra nyheterna. Det här är ett sätt att hjälpa dem att komma igång och intressera sig för LT, lokalnyheter och för språket. Man kan säga att vi håller dem i handen när de ska lära sig gå.
Hur länge kommer ni att sända nyheter på arabiska?
– Inte för alltid, men antagligen så länge behovet finns.
Jonas Löfvenberg
Fotnot: Sedan reportaget gjordes har Mittmedia, som äger LT, meddelat att sju tjänster på tidningen försvinner. Läs mer om nedskärningarna på sidan 4-5.