Gå direkt till textinnehållet

”Plustillväxten bidrar på sista raden”

Samtliga sajter inom Mittmedia har med råge klarat de uppsatta målen för nya Plus-kunder.

I slutet av 2016 lanserade Mittmedia sin digitala betallösning ”Plus”. Resultatet hittills slår alla koncernens förväntningar. Sedan dess har 40 000 kunder provat Plus. 60 procent har stannat kvar och i dag har koncernen 17 000 fullt betalande Plus-kunder.

– Alla våra sajer klarar sina nykundsmål per vecka med bravur, säger privatmarknadschefen Anna Joneby.

Som Journalisten kunde berätta i slutet av maj är dock Mittmedias digitala affär en ren förlustaffär.

– Just nu bidrar Pluskunderna på sista raden, och varje månad som går ökar intäkterna. De hjälper till att bromsa eventuellt intäktsbortfall på våra övriga prenumerationspaket, säger Anna Joneby.

Trots att det alltså är en lång väg kvar att gå finns det optimism inom koncernen när det gäller vilket material som de nya digitala kunderna – i genomsnitt mycket yngre än övriga pappers- och e-tidningsprenumeranter – efterfrågar.

Inför och under arbetet med att utveckla Plus-tjänsten har Mittmedia gjort avancerade analyser av användarbeteendet hos kunder och återkommande sajtbesökare.

– Målet är att få en bra bild av våra lojala besökare men som inte ännu är kunder. Vad läser de, matchar det vad vi skriver om, säger Li L'Estrade, redaktionell affärsutvecklare på Mittmedia.

De potentiella kundernas beteende stämmer, tursamt, i hög grad överens med befintliga kunders beteende, enligt L'Estrade.

– Om många av våra befintliga kunder har läst en text leder det nästan alltid till flera köp.

Vilket material är det ni kan se är efterfrågat?
– Man vill ha klassisk lokaljournalistik som är berörande. Inte det vi ibland kallar textjournalistik, att här händer något och vi skriver några rader. Utan vi måste tänka till, berör det här, kan det drabba den som läser? Hur berör det lokalsamhället? Vi har blivit bättre på uppföljningar, på att åka ut och träffa människor, de starka storysarna.
 
Så inte torra nämndbeslut, utan mer personliga öden?
– Vi måste fortfarande skriva om nämndbesluten, men på ett sätt som gör att man vill ta del av det. Då funkar inte det gamla sättet, att till exempel skriva klassiska referat från kommunfullmäktige.
 
– De sista 10-15 år har vi jagat klick, som alla andra. Då ska man skriva så mycket och fort som möjligt. Men det är inte det folk vill betala för. Det ska vara mer genomarbetat. Det är ganska skönt, säger Li L'Estrade.
 
Finns det en potentiell risk med att bara utgå från vad folk vill ha?
– Nej, för vi har fortfarande vår journalistiska ryggrad och värderingar. Vi ser också att det inte är sextips och gulliga katter som går bra. Det är inte det man vill ha i lokaljournalistiken. Hade det varit det hade det varit jobbigt. Då hade en digital prenumererad affär inte varit en väg för oss.
Fler avsnitt
Fler videos