Gå direkt till textinnehållet

Över 900 attacker mot journalister i EU förra året – ”Polisen måste utbildas”

EU-kommissionen rekommenderar medlemsländerna att utbilda polis i att skydda journalister vid demonstrationer, och att stärka personskyddet för hotade journalister. Kommissionen markerar också vikten av att främja jämställdhet, jämlikhet och inkludering på redaktioner och i branschen. UPPDATERAD.

Under en presskonferens på torsdagsförmiddagen presenterade EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová  de nya rekommendationer för att stärka säkerheten för journalister, som ordförande Ursula von der Leyen aviserade under sitt årliga tal om tillståndet i unionen igår.

Av rapporterna som ligger till grund för de nya rekommendationerna framgår att antalet attacker mot journalister ökar i EUs medlemsländer, och att bara under 2020 inträffade över 900 attacker i EU.

EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att grundligt utreda brott mot journalister och lagföra förövare, samt att när det är relevant involvera Europol (EUs byrå för samarbete inom brottsbekämpning) och Eurojust (EUs byrå för straffrättsligt samarbete) i arbetet.

Kommissionen trycker i sin nya generella rekommendation på bättre samarbete mellan polis och medieföretag, möjlighet till personskydd för hotade journalister, samt vikten av rätten till information.

”Attackerna mot journalister i EUs medlemsländer är fullständigt oacceptabla”, sade EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová under presskonferensen på torsdagen. Foto: EBS

Kommissionen rekommenderar också att medlemsstaterna utbildar polis i att skydda journalister vid demonstrationer och protester och att samarbeta med medieföretag för att stärka skyddet för de som bevakar sådana händelser. Kommissionen rekommenderar att polisen inrättar särskilda funktioner för att ha kontakt med medier för att informera om risker i samband med planerade demonstrationer.

Kommissionen vill också att staterna uppmuntrar till ett utökat samarbete mellan digitala plattformar och organisationer med expertkunskap om hur man hanterar hot mot journalister, samt att journalister ska kunna få stöd i form av it-forensiska undersökningar om en dator eller ett konto misstänks ha hackats.

Den fjärde rekommendationen från EU-kommissionen rör kvinnliga journalister, journalister som tillhör en minoritetsgrupp, samt journalister som rapporterar om jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Kommissionen uppmanar EU-länderna att stödja initiativ som siktar på ett stärka dessa grupper eftersom de är ”särskilt utsatta för hot och attacker”. I kommissionens rekommendation framgår bland annat att 73 procent av EUs kvinnliga journalister uppgett att de utsatts för ”digitalt våld” i arbetet.

Kommissionen markerar i rekommendationen vikten av att främja jämställdhet, jämlikhet och inkludering på redaktioner och i mediebranschen som helhet, och att stödja kompetensutveckling i yrkesgrupper som är relevanta för skyddet av journalister.

Ursula von der Leyen uppgav under sitt tal igår att EU-kommissionen nästa år kommer att ta fram en ny lag för att stärka mediernas oberoende.

Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och tidigare kultur- och demokratiminister välkomnar beskedet från kommissionen:

– Uppmaningarna till medlemsländerna är tydliga: Europa ska vara en säker plats för journalister. Nästa steg är bindande lagstiftning. Försvarar vi mediefriheten, försvarar vi demokratin. Ett särskilt fokus på kvinnliga journalister är avgörande. De löper avsevärt större risk att utsättas för våld. En rekommendation är bra, men nu behöver vi se bindande lagstiftning. Vi gröna vill se en oberoende hotline på EU-nivå och ett anti-slapp-direktiv mot juridiska försök att tysta journalister, säger Alice Bah Kuhnke.

Sveriges Radios vd Cilla Benkö välkomnar också de nya rekommendationerna.

”Det finns skäl att känna viss hoppfullhet över att frågan om journalisters säkerhet, i och med EU-kommissionens rekommendationer, får mer tyngd och hamnar högre på agendan. Men mycket arbete återstår innan frågorna får den uppmärksamhet de verkligen förtjänar, och orsakerna bakom den aktuella uppmärksamheten är allt annat än glädjande”, skriver hon i ett inlägg i Sveriges Radio-bloggen.

Fler avsnitt
Fler videos