”Nyhetsjournalistiken har brustit om invandringen”

3 maj, 2018

Pressfrihetens dag Varför är förtroendet för medierapporteringen om invandring så lågt? Det debatterades i dag på Pressfrihetens dag.

Vid ett seminarium i Stockholm på torsdagsmorgonen presenterade JMG-forskaren Ulrika Andersson en mätning som Institutet för Mediestudier i samarbete med SOM-institutet gör av förtroendet för journalistiken om olika politikområden.

Enligt mätningen har allmänheten störst förtroende för medierapporteringen om sjukvård, och lägst för brottslighet och invandring, där invandring ligger allra lägst. 29 procent av de svarande sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende för den rapporteringen, medan 42 procent hade ganska litet eller mycket litet förtroende.

Förtroendet för rapporteringen om invandring påverkas av partisympatier, men också av hur övertygad anhängare till ett visst parti man är.

– Ju mer övertygad anhängare man är, desto lägre har man för mediebevakningen. Den bild som ges i medierna kanske inte stämmer överens med den bild av världen man har, sade Ulrika Andersson.

Bland Sverigedemokraternas sympatisörer hade 12 procent förtroende för medierapporteringen om invandrare, men bland partiets mest övertygade sympatisörer var förtroendet bara två procent. Skillnaderna är mindre hos det rödgröna blockets och Alliansens väljare men påtagliga även där.

Vilket ansvar bär medierna för det förhållandevis låga förtroendet i invandringsfrågan? Publicistklubbens tidigare ordförande Björn Häger pekade på den stora omsvängningen i diskursen om invandring som skedde under hösten 2015 som en bidragande orsak. Att journalisterna svängde i frågan efter att politikerna svängt måste rimligen påverka människor, menade han.

Expressens kulturchef Karin Olsson höll med:

– Det var en helt annan diskurs, nästan från en dag till en annan, det kan inte vara bra för förtroendet.

Hon menar också att nyhetsjournalistiken inte varit tillräckligt bra i frågan.

– Det är något skumt när ledarskribenter som Sanna Rayman och Anna Dahlberg varit ledande i nyhetsrapporteringen. Där har nyhetsjournalistiken varit för svag och haft en viss återhållsamhet, vissa frågor blev tabuiserade. Att rapporteringen inte varit tillräckligt kunnig eller mångfacetterad visar sig nu i förtroendesiffrorna, menade Karin Olsson.

Samtidigt konstaterade hon att ”hardcoregruppen” (i invandringsmotståndet) aldrig kommer att vara nöjd med mediebevakningen.

– Vi kan aldrig jaga efter att tillfredsställa den gruppen.

Björn Häger, som tidigare skrivit en bok om mediebevakningen av SD (Problempartiet), tyckte att det har funnits en ängslan att problematisera vissa frågor kopplade till invandring och integration.

– Men det är borta nu, det börjar bli mer okej att vara konsekvensneutral, menade han.

Karin Olsson pekade också på att det funnits ett kunskapsunderskott i journalistkåren i frågorna kring migration och integration, men att det verkar ha hämtats in nu.

Hanna Lundquisthl@journalisten.se