Nordling om GP-domen: ”Åtalet i sig en signal”
Både Journalistförbundet och Utgivarna uppmanar till tydlighet mot källor och medarbetare när det gäller anonymitetsskyddet - trots att GP-journalisterna i dag friades från misstankar om brott mot tystnadsplikten.
Åtalet mot en fotograf, en reporter och en nattchef på Göteborgs-Posten för brott mot tystnadsplikt ogillades i sin helhet i dag.
− Åtalet i sig är en signal till alla redaktioner om vikten av tydlig kommunikation mellan medarbetare och arbetsledare i det dagliga arbetet för att undvika framtida åtal, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
Enligt JK hade de tre agerat så att ett våldtäktsoffer som utlovats anonymitet kunde identifieras av personer i sin närhet och av gamla skolkamrater.
Kvinnan hävdar att hon lovats att vara anonym, och gjorde en anmälan. Göteborgs-Posten och de tre åtalade hävdar att kvinnan inte begärt, eller lovats, fullständig anonymitet. Hon presenterades i tidningen med fingerat namn, men rätt ålder – samt fotograferades och publicerades på en arrangerad bild.
Jonas Nordling understryker att anonymitetsskyddet för meddelare har en lång tradition i Sverige. Rätten att vara anonym ska säkerställa insyn i allmänna angelägenheter även i de fall sekretessen blivit för stram.
– Ett mycket ovanligt fall. Jag känner inte till något annat som har varit lika komplicerat. Det visade sig också genom att Göteborgs tingsrätt sköt upp domen med två veckor för att de behövde mer tid att reda ut det ovanliga rättsfallet. Det tryggar också att de har utrett frågan grundligt och kommit fram till rätt beslut genom att ogilla åtalet i sin helhet, säger Jeanette Gustafsdotter, VD för Utgivarna.
Hon påpekar att ett sätt att säkra för enskilda personer att de känner sig trygga med det som ska publiceras är att reportern eller ansvarig för publiceringen skickar en pdf-fil till den enskilde, som visar exakt vad som publiceras och i vilket sammanhang. Rubrik, bilder, bildtext och text, om det är en tidning.
– Det är mycket viktigt att en person känner sig trygg i att inte få sin identitet publicerad om personen är utlovad anonymitet av mediet, säger Gustafsdotter.
– Min erfarenhet säger dock att redaktioner tar detta på fullt allvar och att det är ovanligt att en källa röjs eller publiceras på ett sätt att personen blir identifierad. När det gäller bilder har svenska tidningar också blivit försiktigare med att publicera denna typ av bilder, avslutar Jeanette Gustafsdotter.
Kvinnans anmälan har lett till att Göteborgs-Posten ändrat sitt arbetssätt genom att bland annat inte arrangera bilder som tas när någon har valt att vara anonym.
