Gå direkt till textinnehållet

Namninsamling för grammofonarkivet växer

Namninsamlingen för att bevara Grammofonarkivet på Sveriges Radio fortsätter att växa. 74 000 personer har nu skrivit under uppropet.

Grammofonarkivet på Sveriges Radio i Stockholm startades 1928 och är ett av världens största musikarkiv, med bland annat 600 000 grammofonskivor och över 200 000 cd-skivor. Två exemplar sparades av varje skiva, varav ett exemplar är helt intakt, och Grammofonarkivet fungerade just som ett arkiv in på 2000-talet. De senaste tio åren har antalet anställda minskat drastiskt. Hösten 2019 varslades de återstående tio medarbetarna.

Några tidigare SR-medarbetare med ljudteknikern Harriet Lundberg i spetsen drog redan 2013 igång en namninsamling för att bevara Grammofonarkivet. Uppropet som nu fått nästan 74 000 underskrifter vill uppmärksamma Grammofonarkivets status som nationell kulturskatt och anser att den måste omhändertas som en sådan.

”Tillgängligheten bör utvidgas så långt upphovsrätten medger. Sverige är det land som exporterar mest musik i västvärlden efter USA och Storbritannien. Den unika musiksamlingen måste finansieras och utvecklas istället för att utarmas”, står det i appellen.

Annons Annons

– Jag är orolig för att någon, precis som på BBC, ska få idén att sälja ut vinylsamlingen, sade före detta SR-programledaren Stefan Wermelin till Aftonbladet i förra veckan.

Uppropet uppmärksammar också att tusentals cd-skivor i arkivet slängdes 2016 då yta behövde frigöras.

Sveriges Radio har noterat att protestvågen fortsätter i sociala medier, men menar att det sprids felaktiga uppgifter om en väntande nedmontering.

– Sveriges Radios fysiska samlingar finns kvar och kommer att finnas kvar. Det fysiska arkivet finns i Radiohuset i Stockholm och används regelbundet av de personer som hanterar digitalisering av de fysiska fonogrammen, skriver presschefen Claes Bertilson i ett mejl.

– Det enda som hänt sedan 2019 är att fyra personer ytterligare har anställts, och en till person är inlånad för tillfället. Vi lägger alltså mer resurser på detta, inte mindre.

SR köper idag i huvudsak in musik i form av digitala ljudfiler.

Fram till januari 2020 sköttes hanteringen av musikinköp, katalogisering och digitalisering av fonogram av Public Service förvaltningsbolag, SRF.

Bakgrunden till att de tio medarbetarna sades upp hösten 2019 var enligt Bertilson att programbolagens (SVT, UR och SR) behov kring musikhanteringen skilde sig mycket åt sinsemellan. Därför beslutades att varje programbolag skulle hitta en egen lösning, och SRF avvecklade sin avdelning för musikhantering.

Idag jobbar enligt SR 17 personer med Sveriges Radios musikhantering. Nio med den redaktionella musikhanteringen och åtta i det tekniska utvecklingsteamet för musik.

Vad skulle krävas för att ge grammofonarkivet status som arkiv?
– Om vi tillskrivs ett specifikt arkivuppdrag så krävs det ett politiskt beslut. Men det är inget som skulle stå i sändningstillståndet – det reglerar bara sändningar. Det finns inget arkivuppdrag idag, KB har arkivansvar i Sverige och vi anser att våra resurser ska läggas på programverksamheten, svarar Claes Bertilson.

2014 drev SR-medarbetare att Grammofonarkivet skulle tas upp som Världsminne av Unesco. Enligt uppropet förhöll sig dock SR-ledningen passiv till ansökan.

– För att arkivet skulle bli del av ett Unesco-kulturminne så krävs i korthet att det skulle behövas en lösning för att bland anat ha ett publikt tillgängligt arkiv och en bemanning för att ta emot publikens frågor. Med andra ord att man bygger upp en ny verksamhet med de kostnader det skulle innebära, kommenterar Claes Bertilson.

 

Fler avsnitt
Fler videos