Miljöfrågor trängs undan av klimatkrisen enligt ny rapport
Stora företag försöker mörka information – med hjälp av ängsliga myndigheter. Det är en av utmaningarna som möter miljöjournalister i Barentsregionen, enligt en ny rapport.
Reportrar utan gränser har i en ny rapport undersökt förutsättningarna för miljö- och klimatjournalistik i Barentsregionen. Tolv miljöjournalister från Norge, Sverige, Finland och Ryssland intervjuas om svårigheter som de möter i sitt arbete.
I rapporten konstateras att de nordliga landsändarna kring Barents hav har mycket gemensamt i att de ligger långt ifrån huvudstädernas maktcentrum och är rika på naturtillgångar: skogen, malmen och oljan.
Journalister på bland annat Norran och Västerbottens-Kuriren intervjuas i rapporten. Några slutsatser som RSF drar är att miljöjournalistik är dyrt och tidskrävande, särskilt för mindre redaktioner med redan hög arbetsbelastning. Samtidigt har många redaktioner svårt att få hög läsning på miljöjournalistiken, vilket ökar risken för att frågan prioriteras ned. Men nedslag från internationella medier kan inte ersätta en lokal, uthållig bevakning.
Rapporten lyfter också att storföretag i regionen försöker kringgå offentlighetsprincipen med hänvisning till affärshemligheter, och att ängsliga myndigheter tillmötesgår dem.
Till exempel nekades Yle-reportern Tapani Leisti få ut en offentlig tillsynsrapport om den norska gödseljätten Yaras planer på storskalig fosfatutvinning i finska Sokli, med hänvisning till att det enligt företaget kunde finnas affärshemligheter i den. Först efter ett år kunde han få ut den efter att ha överklagat till finska förvaltningsdomstolen.
RSF pekar också på risken att klimatkrisen tränger undan andra miljöfrågor i rapporteringen.
– Jag kan tycka att klimatfrågan har tagit över, det är den man har pratat mer om inom offentlig verksamhet. Det talas om att dra ned på energiförbrukningen, men inte så mycket om andra miljöåtgärder, säger Norrans reporter Ulrika Nohlgren i rapporten.
