”Medierna klarade sitt uppdrag under pandemin”
Förtroendet för medier och journalister låg stabilt eller ökade pandemiåret 2020, visar den senaste SOM-undersökningen. Förtroendeklyftan mellan olika väljargrupper ökade inte.
Hur har förtroendet för olika samhällsinstitutioner och aktörer förändrats under en kris som coronapandemin? Sverige brukar beskrivas som ett ”höglitarland”, konstaterade JMG-docenten Ulrika Andersson när hon på onsdagen presenterade siffrorna från den senaste SOM-undersökningen.
SOM-mätningen 2020 visar att allmänhetens förtroende för en rad samhällsinstitutioner ökade. Det gäller framför allt sjukvården, men även till exempel polisen, riksdag och regering.
Förtroendet för radio och tv ökade något, liksom förtroendet för dagspressen, som 35 procent av svenskarna nu har mycket eller ganska stort förtroende för.
Fler svenskar uppger sig ha förtroende för journalister än för rikspolitiker. Förtroendet för journalister ökade från 37 till 41 procent 2019-2020.
– Det är den högsta förtroendenivån vi har uppmätt sedan 2004, säger Ulrika Andersson.
Hon tror att pandemin är en förklaring, och pekar på att förtroendet ökade för en rad institutioner och aktörer.
Tittar man på enskilda medieföretag är det ”raka streck i förtroendekurvan” för perioden 2010 till 2020.
SVT är det medieföretag med högst förtroende: 76 procent, följt av Sveriges Radio på 70 procent.
I andra mätningar brukar SR ha högre förtroende. Vilken är skillnaden här?
– Under hela tiden vi ställt den här frågan har SVT legat snäppet över SR. Att de ligger ännu lite högre än SR den här gången beror enligt min tolkning bland annat på alla pressträffar och direktsändningar där rörlig bild varit viktig. Vi ser att användningen av SVTs och TV4s utbud har ökat under pandemin, säger Ulrika Andersson.
– Men SR ligger också på en otroligt hög nivå. Public service har en särställning i befolkningen, även om det knorras på vissa håll har de en otroligt stark position.
Förtroendet för samhällsinstitutioner och medier är fortsatt partipolitiserat, men pandemin har inte bidragit till en ökad polarisering. Noterbart är att SD-sympatisörernas förtroende för SVT ökade under 2020, från 46 till 52 procent.
Väljare klart till höger har minskande förtroende för Aftonbladets medieinnehåll, visar SOM-mätningen. Generellt har människor som placerar sig klart till vänster högre förtroende för journalisters information om pandemin (46 procent) än människor som placerar sig klart till höger (23 procent). 53 procent av Mp-väljarna har förtroende men bara 23 procent av Sd-väljarna.
33 procent av svenskarna har ganska stort förtroende för journalisters information om pandemin. Bara två procent har mycket högt förtroende.
Medierna har ökat sin publik rejält under pandemiåret. Varför avspeglas det inte tydligare i förtroendet?
– Använder man ett medium regelbundet har man större förtroende för det än om man inte gör det. När det gäller SVT och SR finns redan en bred användning, därför märks inga stora skillnader. När det gäller den lokala morgontidningen finns en nedåtgående kurva sedan några år som beror på att yngres förtroende för morgontidningen minskar för att man inte använder den.
Hur tycker du generellt att medierna klarat sig 2020?
– Jag ser det som positivt att förtroendenivåerna ligger stabila eller ökar. Vi befinner oss i en unik situation med pandemin, som vi inte befunnit oss i tidigare med den här typen av medielandskap. Man hade kunnat tänka sig att det skulle skapa större slitningar mellan väljargrupper. Att det hålls stabilt är ett tecken på att vi har stabila medieinstitutioner som klarar av att uppfylla sitt uppdrag, menar Ulrika Andersson.
Huvuddelen av svaren är insamlade under september och oktober. Men forskarna ser inga signifikanta skillnader från svaren insamlade under pandemins andra våg senare på året.
