Kent Werne. FOTO: Jan-Åke Eriksson

”Många konspirationsteoretiker kallar sig för journalister”

27 augusti, 2018

Samtal med Det räcker inte att som journalist känna till en handfull konspirationsteorier. Man måste känna igen tankesättet och metodiken bakom, anser Kent Werne.

Under resor i USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige har frilansjournalisten och författaren Kent Werne träffat konspirationsteoretiker av olika slag, allt från ledande aktivister till mer passiva deltagare på möten. I boken Allt är en konspiration berättar han om den värld han har mött.

– Det är ingen debattbok, jag försöker inte avslöja de här teorierna utan i stället skilda ett växande samhällsfenomen som i hög grad präglar vår tid, säger han.

Ibland kan journalistik och konspirationsteorier verka likna varandra. Både journalister och konspirationsteoretiker säger sig granska makten och avslöja dolda agendor.

– Ja, det finns förstås likheter och många konspirationsteoretiker kallar sig för journalister. Men de använder sig av helt andra metoder och har helt andra perspektiv.

För konspirationsteoretikern brister det ofta i faktakontrollen och hen ignorerar det som inte passar in i den egna tesen. Kent Werne påpekar att det förstås är något som även kan ske hos etablerade medier och något som alla reportrar måste akta sig för.

– En annan dimension är att de som ägnar sig år de här teorierna fabricerar och hittar på, tillägger han.

Även det har förstås också skett inom den etablerade pressen. Det finns några ökända fall som har upptäckts, som den unge stjärnreportern Stephen Glass i USA vars reportage under andra delen av 1990-talet gjorde succé men sedan visade sig vara helt påhittade. Men medan falsarierna i etablerade medierna är undantag är de betydligt vanligare inom konspirationsteorierna.

Konspirationsteorier kan handla om allt från att människan aldrig har landat på månen till att det finns en hemlig judisk världsregering som styr allt som sker.

De här idéerna saknar till synes samband. Finns det något som säger att en person som tror på en konspirationsteori är mer benägen att även tro på andra?
– En konspirationsteori kommer sällan ensam. Den som tror på en tror ofta på flera. Man börjar se världen med konspirationsteoretikerns glasögon.

Några av teorierna verkar ganska harmlösa, medan andra är allt annat än ofarliga. Hur ser du på det?
– Ja, medan man kanske kan skratta åt teorier som handlar om att jorden egentligen är platt är andra mycket allvarliga och kan få dödlig utgång, säger Kent Werne och nämner teorier som handlar om att det skulle finnas en hemlig judisk sammansvärjning eller att muslimer koloniserar Europa.

Hur tycker du att journalister lyckas med att förhålla sig till sådana här idéer?
– Det varierar, men generellt tycks det finnas en grundmurad skepsis mot konspirationsteorier bland reportrar när de väl känner igen dem. Men det räcker inte med att känna till en handfull av dem. Det viktiga är att förstå tankesättet och metodiken bakom.

– Sedan blir journalister ofta själva föremål för teorierna, framför allt från konspirationstroende inom extremhögern.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Samtal med

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies