”Man får ta chanserna som kommer i livet”

Någon gång under våren byter Fredrik Lindén, 43, arbetsplats från Schibstedhuset till den nya myndigheten Statens historiska museer där han blir kommunikationschef. I uppdraget ingår att "utveckla och stärka kommunikationsarbetet vid den nya myndigheten och dess olika verksamheter" kan man läsa i pressutskicket.
Just det där med att utveckla visade sig vara extra viktigt för Fredrik. 

– Det här är ett drömjobb för mig eftersom mitt stora intresse är historia, och att få kombinera det med förändring och kommunikation är den perfekta mixen för mig. Det var helt enkelt oemotståndligt och man får ta chanserna när de kommer i livet, säger Fredrik Lindén när Journalisten ringer upp.

Till Aftonbladet kom han 2002, först som reporter, sen blev han redaktör och efter det har han haft ett flertal andra redaktionella chefsbefattningar. Fredrik var också under en period journalistklubbens ordförande innan han sadlade om 2011 och blev informationschef på Aftonbladet. De senaste fyra åren har han haft titeln informationsdirektör vid Schibsted i Sverige.

Annons

– Det här känns fantastiskt kul och jag är stolt. Men det är blandade känslor och separationsångest. Jag älskar den här arbetsplatsen, framför allt alla kolleger och vänner, men vännerna har man ju kvar, säger Fredik Lindén.

Var kommer historieintresset från?
– Jag har alltid varit intresserad av historia, vilket nog beror på att jag hade bra lärare som kunde förklara de historiska sammanhangen på ett bra sätt. Historia säger något om människans kraft att förändra samhället, det är fascinerande.

Är det någon speciell epok eller tidsålder som är din favorit?
– Modern svensk historia är väldigt intressant, som 1900-talet, även antiken är väldigt spännande men jag kan nog inte säga att jag har någon favoritepok. Medeltiden tycker jag också blir mer och mer intressant ju mer man borrar ned sig i den.

Du har arbetat på Aftonbladet sedan 2002, vad minns du mest från vardera av dina olika roller?
– Det känns som jag har gjort det mesta på det här bygget och det är väl det som är det häftiga med det här företaget, att det finns sådana möjligheter här. Det är en fantastiskt arbetsplats om man vill utveckla sig själv och journalistiken. Jag började på det som hette Nya medier en gång i tiden, det var en fantastisk tid där inget var omöjligt. Vi experimenterade med radio, TV och interaktion med våra läsare. Min tid som fackklubbsordförande var också en fantastisk tid, att få företräda sina arbetskamrater i olika sammanhang. Jag har trivts i alla roller jag har haft och ska jag plocka ut ett minne blir det nog kamratskapen som finns på Aftonbladet och Schibsted. Det finns många fina minnen jag tar med mig.

Kommer det att komma tårar den sista dagen?
– Det har det redan gjort i dag, så ja.

Vad kommer du inte att sakna med Schibsted?
(Tänker länge). – Jag kan inte komma på något, im sorry to say, men så är det!