Gå direkt till textinnehållet

Livsstil går före nyheter

Det är inte de gratis nyheterna på nätet eller bloggvärlden som utgör hotet mot dagspressen, skriver frilansjournalisten Peter Carlberg på Journalistens debattsida. Det är i stället nedskärningar av personal på de  båda stora morgontidningarna och satsningen på livsstilsmaterial i stället för nyheter som hotar journalistiken.

"Jag hade väntat mig att någon vid något tillfälle skulle diskuterat hur innehållet i tidningarna påverkas av den påstådda krisen. Men detta skedde inte. Det var enbart hur intäkterna ska kunna öka som man talade om. Vinprovning, kulturresor, mingel med tidningsledningen. Vad mer kan vi vänta oss? Inte en utbyggd och kompetent bevakning förstås, för det vill väl läsarna inte ha?", skriver Peter Carlberg med anledning av en debatt om dagstidningarnas kris på Pressklubben i Stockholm.

Läs hela debattartikeln här.

Fler avsnitt
Fler videos

Livsstil går före nyheter

Morgontidningar har unika möjligheter att förmedla nyheter. Det finns två rikstäckande morgontidningar i Sverige. Jag menar att båda har ett speciellt ansvar, inte bara för aktieägarna och för läsarna, utan för hela samhället och för demokratin. Slutar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet att avsätta resurser till samhällsbevakning är vi alla illa ute.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Men båda tidningarna skär kraftigt ner på personalen. DN minskar med minst 50 på redaktionen och har dessutom beslutat avveckla frilansar. SvD har nyligen dragit ner med runt 30 efter att under hela 00-talet kontinuerligt ersatt erfarna journalister med vikarier och praktikanter.

Och även om tidningsledningarna hävdar att så inte är fallet så får detta följder för journalistiken. SvD har försökt kamouflera det minskade journalistiska materialet i produkten med omgörningar där man senast angett att tidningen ska få en "varmare ton". Läsarna ska invaggas i lugn med mer livsstilsmaterial, nya färger och typsnitt och mer luft på sidorna. Men faktum kvarstår: det är nyhetsjournalistiken som får stryka på foten när tidningen görs om.

Annons Annons

Samtidigt som verksamheten skärs ner går ungefär en tredjedel av presstödet på 62 miljoner till att betala något halvdussin av de högsta cheferna på redaktionen. Det går att få sju, åtta kvalificerade reportrar för den lön som enbart chefredaktören uppbär. I fallet SvD har ägarna skärpt kraven på avkastning. Det talas ofta om hur man gör smakliga förpackningar, men sällan något om innehållet. Om dagspressen är i kris borde väl pengarna gå till journalistik och inte till fantasilöner åt ledningen?

En betydande del av de nyheter som publiceras i tidningarna är allmängods, sådant som samtidigt finns i alla andra medier. Enstaka gräv ska ge intryck av att tidningen fortfarande står för kvalitet även i nyhetsarbetet. Men den dagliga bevakningen, den som kan ge unika och betydelsefulla nyheter, är samtidigt hårt ansatt.

Svenskan har på flera år varken haft någon kontinuerlig kommunalbevakning, stockholmsbevakning eller rättsbevakning och jag misstänker att DN börjat göra liknande prioriteringar. Andra specialområden har lagts ner när reportrar som hållit i dem slutat. Även politikbevakningen pressas när tidningen ska göras till en lagom munsbit för den jäktade storstadsmänniskan. Detta får naturligtvis konsekvenser även om ledningen är nöjd med att konstatera att antalet läsare ökar.

Det finns en uppfattning att det ändrade medielandskap vi börjat se de senaste tio åren, med hundratals fler aktörer och med nyheter alldeles gratis på nätet, på sikt kan innebära döden för dagspressen. Men det är ju inte gratisnyheterna i sig som utgör hotet. Få betydande avslöjanden har heller hittills kommit från bloggvärlden.

Att dagstidningarna lever under press uppmärksammades vid en debattkväll nyligen på Publicistklubben med ledande företrädare för branschen. Jag hade väntat mig att någon vid något tillfälle skulle diskuterat hur innehållet i tidningarna påverkas av den påstådda krisen. Men detta skedde inte. Det var enbart hur intäkterna ska kunna öka som man talade om. Vinprovning, kulturresor, mingel med tidningsledningen. Vad mer kan vi vänta oss? Inte en utbyggd och kompetent nyhetsbevakning förstås, för det vill väl läsarna inte ha?

Jag menar att detta inte är en oundviklig utveckling. Det skulle gå att bestämma sig för att i stället satsa på nyheter. Självklart skulle läsarna vara beredda att betala för nyheter om dessa inte vore allmängods.

Om man skär ner på den ordinarie bevakningen och dessutom inför frilansstopp innebär det ett särskilt hot mot journalistiken eftersom alternativen för publicering då försvinner. SvD har alltid varit njugg mot frilansar med nyhetsmaterial. Vad sker när också DN tackar nej?

Det som händer i samhället kommer att fortsätta hända. Det är bara det att folk inte kommer att få veta att det händer när tidningsledningarna i stället väljer att satsa på inredningsreportage i varma färger. Vem bär ansvaret för det och vem är beredd att betala priset?

Fler avsnitt
Fler videos