Tänk dig att en kommun eller SKL fastställde en plan över skolverksamhet. En plan som utmanade både skollagar och läroplaner. Då är det rimligt att lärarnas fackliga organisationer skulle tänkas ha synpunkter. Att Lärarförbundet skulle vilja diskutera förslaget utifrån medlemmarnas yrkesroller. Inget konstigt med det. Om då kommunen eller SKL i detta hypotetiska exempel skulle vägra Lärarförbundet en dialog skulle det nog leda till ett högt tonläge från fackförbundet. Och övriga svenska fackförbund skulle nog ställa sig bakom Lärarförbundet i deras rätt att få diskutera yrkesfrågor som berör deras medlemmars vardag.

Nu har emellertid just detta hänt, men det handlar inte om en kommun eller SKL. Det handlar om Lärarförbundet. Den kommunikationsplan som förbundet nu vill införa utmanar till synes strukturen för hur vi anser att redaktionell integritet ska organiseras utifrån grundlag och pressetik. För att utreda om denna risk föreligger har vi därför bett om ett möte mellan vår yttrandefrihetsjurist och Lärarförbundets kansliledning. På så vis blir det lättare för oss att förstå om och i så fall hur förbundets tankar rimmar med våra riktlinjer för organisationstidningar. Med tanke på att vi är två systerförbund som båda sätter professionsfrågor högt på dagordningen utgick vi från att denna önskan var odramatisk.

Lärarförbundets ledning har emellertid nu gjort väldigt tydligt att vi inte är önskade. En dialog har helt enkelt förvägrats oss. Det är naturligtvis olyckligt om det här aktuella fallet får en icke tillfredställande lösning, men beslutet riskerar dessutom att få större konsekvenser än vad Lärarförbundet antagligen inser.

Annons

Om inte ett fackförbund ser värdet av en dialog med yrkesförbund i frågor som är direkt avgörande för medlemmars yrkesutövning, hur ska vi då förvänta oss att övriga arbetsmarknaden visar den förståelsen?

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet