Landslaget i källkritik lär unga om coronarykten

– Ni trodde att vi redan hört alla konspirationsteorier. Men vänta bara tills det kommer ett vaccin!

Det är måndag morgon i nästan tomma lokaler på Utbildningsradion i Stockholm. Avsnitt 9 av Källkoll corona har just spelats in, utan större åthävor. Nu bollar Jack Werner och Åsa Larsson manus till nästa avsnitt, som ska ta upp den vilda vaccindebatt som lär vänta bakom hörnet.

Viralgranskaren-grundarna Larsson och Werner hade just kommit igång med sin nya faktagranskningssatsning, Källkritikbyrån, när vintern blev till vår och epidemin till pandemi. Och internet exploderade.

– Förr var det amerikanska presidentvalet den största historiska händelsen på nätet. Men det står sig ju slätt i förhållande till corona, sammanfattar Åsa Larsson.

Näst sista fredagen i mars kom ett mejl från Fredrik Quistbergh, projektledare på Utbildningsradion  som hade sett behovet av att ge ungdomar verktyg för att navigera i den ohejdbara informationsfloden. Ville de ta ett förutsättningslöst möte?

En dryg vecka senare var de igång med manusskrivande och den 1 april släpptes första avsnittet av Källkoll corona, med det grundläggande budskapet: Betrakta varje dag som första april!

Serien publiceras varje måndag, onsdag och fredag under april och produceras i, för UR, rekordfart. Inspelning klockan 9 och publicering samma eftermiddag, med något dygns fördröjning för det pedagogiska paket som följer med varje avsnitt.

Under mellandagarna skrivs manus. Formmässigt är serien ett rappt samtal mellan Jack Werner, Åsa Larsson och programledaren Edwin Safari som med sina 21 år bara är lite äldre än målgruppen, tryfferat med handfasta ”gör så här”-checklistor som sammanfattas av Safari.

Innehållsmässigt spänner avsnitten från rena källkritiska utredningar – som hur utbrett det här med unga som hostar på folk och ropar ”corona” egentligen är – till att förklara det världspolitiska spelet under pandemin. Eller för den delen hur medierna fungerar i breakinglägen.

– Vi vill hjälpa unga att sålla, men även att förstå varför saker sker. Det är inte självklart för alla hur medier fungerar, säger projektledaren Nickoletta Jordö.

Edwin Safari, som plockades till produktionen av frilansande producenten Sam Safinia, säger att han själv lär sig mycket under arbetet.

– Jag tror behovet av det här programmet är väldigt stort. Corona är det enda som är på nyheterna, och informationsflödet är enormt. Det råder mycket rädsla, tror jag.

Sam Safinia fyller i:

– Unga hör om viruset överallt. Fast man inte själv är den mest utsatta gruppen är det mycket rykten på Tiktok, Snapchat och Instagram – jag tror det genomsyrar allt.

Trots det menar Sam Safinia att det är en utmaning att få målgruppen, primärt högstadieungdomar, intresserad.

– Källkritik kan låta tråkigt. För att hooka tittarna leker vi med formen, använder deras referenser, klipp och dramatiska inslag i starten.

Samtidigt aktar sig teamet för att försöka låta som tonåringar. Målgruppen reagerar direkt på sådant, menar Nickoletta Jordö. Och kanske behövs egentligen inte någon större åldersanpassning.

– Min erfarenhet är att högstadieelever tycker om när man skjuter lite över huvudet på dem. Man brukar kunna behandla dem som lite smartare än deras ålder, vissa behöver sträcka på sig lite, säger Jack Werner.

Att hitta 14 olika ingångar på källkritik under coronapandemin var ingen större match för Larsson och Werner, som i programintrot presenteras som ”Sveriges landslag i källkritik”. De har haft ögonen öppna efter case, som det knappast råder brist på, men också breddat anslaget till att prata om mer grundläggande frågor för ett källkritiskt förhållningssätt, som makt, fördomar, kontext.

– Hur ska vi förstå de tre miljonerna grafer om corona, hur kan man kontextualisera dem? Det är en viktig sak särskilt för den här målgruppen, som ju är ny i världen, säger Åsa Larsson.

Att lära ut en metod och ett förhållningssätt är hela grejen med deras arbete ända sedan Viralgranskaren drog igång 2014, menar hon. Aldrig känner hon sig så misslyckad som när någon mejlar och frågar: är det här sant?

– Har jag inte lärt dig någonting?!

Genom att berätta om att även etablerade medier kan göra fel i ett pressat nyhetsläge gör de högstadiekidsen till bättre nyhetskonsumenter, menar Werner och Larsson.

– Å andra sidan var det sjukt förlösande att göra ”Det stämde!”-avsnittet. Att kunna visa att jo, ibland är det faktiskt inte fejk, säger Åsa Larsson.

UR har som mål att programserier ska kunna hålla i fem år. Samtidigt utvecklar sig pandemin och ryktesspridningen om den från dag till dag. Det är en balansgång som teamet försöker klara genom att peka både bakåt och framåt – till Nostradamus eller kommande vaccinrykten.

Att jobba med kort varsel och göra tv från ax till limpa – kanske ”hellre än bra” – är nytt för Källkritikbyrån. Materian är komplicerad, men de är ”extremt vana” att jobba med ämnet, menar Jack Werner.

Med fem avsnitt kvar att göra hoppas de lite på att behöva gå från nästannyheter till nyheter; att något så stort ska dyka upp att de måste slänga färdigt manus och skriva nytt på inspelningsmorgonen.

– Det är drömmen, att kasta allt i papperskorgen, säger Jack Werner.

 

FAKTA

”Källkoll corona” hade premiär den 1 april. Syftet är att ge högstadie- och gymnasieelever verktyg för att kunna sortera i det stora informationsflödet under coronapandemin.
14 avsnitt à sju minuter finns att se på UR Play och URs Youtubekanal.
Programserien är en extrainsatt del av URs satsning inom Medie- och informationskunnighet (MIK).
Till varje programavsnitt finns specialframtaget pedagogiskt material riktat till högstadie- och gymnasielärare för att kunna bygga en lektion utifrån avsnittet.