Lagförslag om upphovsrätt klart
Lagförslaget om hur EUs upphovsrättsdirektiv ska införas i svensk lag innehåller flera positiva delar för svenska medier och journalister.
Sent i fredags kom regeringens försenade förslag om hur EUs upphovsrättsdirektiv för den digitala inre marknaden (DSM-direktivet) ska implementeras i svensk lag. Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf har inte hunnit läsa hela, men har noterat flera positiva förslag.
Ett handlar om lagförslaget kring den kontroversiella artikel 15, om skyldigheten för nätjättar som Google och Facebook att göra rätt för sig gentemot tidningssajter.
– Nätjättarna kapitaliserar på annonsmarknaden utan att bidra, så det är positivt, säger Olle Wilöf.
Hur mycket pengar kan det handla om för branschen?
– Det är svårt att säga i det här läget.
Rätten till dessa så kallade presspublikationer ska gälla på internet och inte hindra privatpersoners användning, länkning till tidningars webbsidor eller användning av mycket korta utdrag.
– Skulle Google få för sig att skanna in de senaste årens nummer av tidningen Journalisten och hälla ut på nätet, då är det brott mot den nya presspublikationsrätten.
Något som diskuterats inför lagförslaget är huruvida SRs och SVTs sajter ska klassas som presspublikationer. Olle Wilöf har argumenterat för att de ska göra det. Man kan inte diskvalificera medieaktörer för att de bedriver etermedieverksamhet, då skulle väl Aftonbladet och Expressen hamna vid sidan av också, säger Wilöf, då de ju också bedriver sändningsverksamhet.
– Jag tror tyvärr inte att de sätter ner foten där. Det skrivs ”tidning” och ”nyheter”. En typ av publikation som i vart fall tydligt inte ingår är akademiska tidskrifter.
Regeringens förslag om presspublikationer innebär också att den andel av den ersättning som mediehusen får från till exempel Google och Facebook ska tillkomma upphovsmännen. Just denna ersättningsrätt kan dock inte enskilda journalister disponera över själva utan bara en upphovsrättslig förvaltningsorganisation, påpekar Wilöf.
Men enligt Olle Wilöf borde det även i relationen mediehusen och nätjättarna vara nödvändigt med en liknande lösning, det vill säga att centralisera avtalstecknandet. Han pekar på att nätjättarna annars gärna försöker ”söndra och härska”. Till exempel ingick Google ett upphovsrättsavtal med några franska nationella dagstidningar tidigare i år, medan landsortspressen och tidskriftsbranschen helt lämnades utanför.
– Mindre mediehus ville inte nätjättarna ha att göra med. Det var en stor frustration från många delar av mediebranschen i Frankrike.
En svaghet i det nu liggande förslaget är att för fotografer så är det bara upphovsmän till ”fotografiska verk” som är berättigade till ersättning från nätjättarna, inte så kallade fotografiska bilder. Det innebär att enklare bilder och läsarbilder inte omfattas, påpekar Olle Wilöf, men detta bör ändras när propositionen läggs.
I lagförslaget föreslås ett antal regler för att stärka upphovsmän, utövande konstnärer och fotografer som avtalsparter gentemot deras traditionella motparter. Det slås fast att de har rätt till skälig ersättning när de överlåter sina rättigheter. Om det i efterhand visar sig att en erhållen ersättning är oproportionerligt låg i förhållande till förvärvarens intäkter, ska de ha rätt till ytterligare ersättning.
Upphovsmän, utövande konstnärer och fotografer föreslås också få rätt till viss information om hur deras verk och prestationer används.
– Det föreslås en skyldighet för medieföretag att redovisa var texter och bilder hamnar. Det kan vara värdefullt för frilansar, menar Olle Wilöf.
Journalistförbundet är en av remissinstanserna till lagförslaget. Remissvar ska vara inlämnade senast 13 december. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
