Gå direkt till textinnehållet

Kristoffer Örstadius: ”Motbilderna av de som skjuter överraskade mig”

DNs Kristoffer Örstadius har fått hundratals mejl efter sin granskning av vilka som utför skjutningarna. ”Nästan alla mejl har varit positiva”, säger han till Journalisten.

Mediernas fokus på skjutvapenvåldet har gått in i en ny fas, och allt pekar på att det kommer att bli en stor fråga i valrörelsen nästa år.

Tidigare i veckan publicerade Dagens Nyheter en omfattande genomgång av vilka som utför skjutningarna, i formatet Fakta i frågan. DNs Kristoffer Örstadius gick igenom samtliga 432 personer som häktats, åtalats eller dömts för skjutvapenvåld sedan 2017.

– Det var spännande att jobba med, och lärorikt. Men det var också väldigt tidskrävande, mycket mer än jag trodde, säger Kristoffer Örstadius.

Vad var det som tog tid?
– Det är ju egentligen ett ganska litet material, bara 432 personer, men bara en sådan liten sak som att undersöka hur många av dem som vuxit upp med båda föräldrarna eller bara den ena föräldern krävde att jag fick ut personbilder från Skatteverket på närmare 1 500 personer. Skolresultaten tog också tid att få fram – jag fick vända mig till kommunarkiv och enskilda skolor.

Var det någonting i resultaten som överraskade dig?
– Det mesta var nog som förväntat, men motbilderna av de som skjuter överraskade mig. Det finns ganska tydliga motbilder. Alla har inte dåliga skolbetyg, eller har dömts för tidigare brottslighet – och det mest överraskande var att en majoritet inte bor i socioekonomiskt utsatta områden. De flesta som skjuter kommer inte från områden som Rinkeby, Tensta och Rosengård. De är överrepresenterade, men de flesta bor i socioekonomiskt blandade områden eller områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Granskningen har blivit mycket läst och Kristoffer Örstadius har fått mängder av reaktioner.

– Hundratals mejl faktiskt, nästan alla mejl har varit positiva.

Dagens Nyheter startade formatet Fakta i frågan i samband med valrörelsen 2018, och kommer att fortsätta åtminstone under valrörelsen 2022.

Den sortens journalistik där man använder omfattande faktaundersökningar och forskning som utgångspunkt i politisk rapportering är ganska ny och ganska sällsynt, men verkar vara på tillväxt.

På söndag sänder SVT Agenda en specialhearing om gängvåldet, med Camilla Kvartoft och kriminalreportern Diamant Salihu som programledare. Formatet är samma som när klimatfrågan debatterades i Agenda tidigare i höstas – med fakta och forskning i fokus, och utan politisk debatt. SVT överöstes med lovord för det nya formatet.

– Jag gillade verkligen formatet för klimathearingen, så det ska bli spännande att se Agenda på söndag, säger Kristoffer Örstadius.

Ni har varit lite ensamma och lite banbrytande med den här sortens tung faktajournalistik, men det verkar som att fler intresserar sig för det. Vad tänker du om det?
– Det är bra. I samhällsdebatten utgår de politiska partierna inte alltid från fakta i frågan och det blir ju ett stort problem både i diskussionen och i samhället. Jag tycker att den här sortens journalistik är viktig för att den fördjupar kunskapen i stora aktuella samhällsfrågor, och skulle vi överlåta det åt forskningen skulle det ta flera år innan vi fick svar.

Ser du att de politiska partierna utgår från fakta när det gäller förslagen för att stoppa skjutningarna?
– Ja, i just det här fallet tycker jag att de flesta verkar vara överens om att skjutningarna är ett problem, sen har man olika lösningar på det. Däremot när vi gjorde Fakta i frågan om elpriserna, och om skärpta straff så blev det uppenbart att det gangstras en del med fakta i politiken. Man lyfter fram vissa faktauppgifter som stöd för sitt eget förslag men visar inte helheten.

Fler avsnitt
Fler videos