Kraftigt sänkt redaktionsstöd

Redaktionsstödet är det nyaste av de tre mediestöden, och fördelades för första gången krisåret 2020. Stödet till lokal journalistik (”vita fläckar-stöd”) och innovations- och utvecklingsstödet finns å sin sida sedan 2019.

Medan presstödet (driftsstöd och distributionsstöd) är ett rättighetsstöd där tidningen är garanterad stöd om den uppfyller kriterierna, delas mediestödet ut i mån av medel.

Pandemiåret 2020 fördelade mediestödsnämnden 500 miljoner kronor i redaktionsstöd till svenska nyhetsredaktioner. Det var den summa regeringen hade avsatt för stödformen, varav 300 miljoner var ett riktat coronastöd.

Annons

I år väntas redaktionsstödet inte ens bli en tiondel så stort. Det totala anslaget till press- och mediestöden 2021 är drygt 932 miljoner kronor. Mediestödsnämndens prognos är att 740 miljoner av dem kommer att gå till drifts- och distributionsstöd. Som Journalisten rapporterat har allt fler dagstidningar på senare år hamnat under 30 procent hushållstäckning och därmed kvalificerat sig för presstöd.

Ytterligare 15 miljoner av anslaget är redan intecknat innovationsstöd. För de tre mediestöden återstår runt 170 miljoner kronor, enligt prognosen. Av dem väntas lejonparten gå till stöd till lokal journalistik.

– I fjol beviljades 120 miljoner till lokal journalistik, och i år har fler ansökningar kommit in. Man kan också få mer pengar per geografiskt område, säger Kajsa Rohdin på Myndigheten för press, radio och tv.

Varför trumfar det lokala stödet redaktionsstödet?
– I föreskrifterna står det att nämnden ska prioritera insatser som bidrar till bevakning i områden som helt saknar bevakning. Men det blir upp till mediestödsnämnden att prioritera bland de inkomna ansökningarna, säger Kajsa Rohdin.

Samtidigt går det inte att rakt av jämföra förra årets redaktionsstöd med årets, eftersom de tidningar som är berättigade till driftsstöd i år inte får söka redaktionsstöd.

Redaktionsstödet betalas ut för 2021 när besluten är fattade. Ansökningsperioden öppnar preliminärt den 15 april, förutsatt att mediestödsnämnden har fastställt vilka föreskrifter som ska gälla.

Anna-Klara Bratt hoppas att regeringen ska besluta om extra mediestöd även i år. Foto: Tor Johnsson.

Anna-Klara Bratt som är chefredaktör för nättidningen Feministiskt Perspektiv menar att det är svårt att förstå hur nämnden ska prioritera bland ansökningarna.

– Vi hänger mitt emellan stöden nu och behöver fatta ett skarpt beslut i veckan, men generellt så är det ju svårt att driva en verksamhet och hoppas på stöd i efterhand. Mediestödet är lovande då det är teknikneutralt, men det blir exkluderande om det baseras enbart på kostnader tidigare år, menar Anna-Klara Bratt.

Hon hoppas att regeringen ska tillskjuta extra mediestöd med hänvisning till covid och samhällsuppdraget även i år och att pengarna riktas till de som behöver det mest, inte till de som hade störst kostnader förra året.

– Det skulle bli konstigt om de nya mediestöden inte kan delas ut med hänvisning till att potten är tom, särskilt om verksamheter tvingas lägga ned på grund av det.

Medieforskaren Jonas Ohlsson konstaterade i en intervju i förra veckan att vi 2020 såg ”en exempellös inpumpning av skattemedel i dagspress” som hade effekt: tidningarna behövde inte säga upp journalister under krisen.

Nu konstaterar Jonas Ohlsson att ett totalt statligt mediestöd som närmar sig miljarden (932 miljoner kronor) trots allt är historiskt högt, även om det är en halv miljard mindre än 2020.

– Det är dubbelt så mycket som stödet 2018. Det är mycket höga nivåer, säger Jonas Ohlsson.

Tidningsutgivarnas tillförordnade vd Thomas Mattsson menar att den svenska dagspressen generellt vill stå på egna ekonomiska ben:

– Som självständiga, fria medier vill man inte vara beroende av statliga stöd. Och om sådana är nödvändiga, exempelvis på grund av en digital transformation eller en global pandemi, så är ofta indirekta stöd mer långsiktigt hållbara än direkta stöd. Men vi analyserar alla stödformer och lyssnar in medlemsföretagens uppfattningar.

Kulturminister Amanda Linds (MP) pressansvariga skriver i en kommentar till Journalisten att regeringen följer utvecklingen och de prognoser som lämnas från Myndigheten för press, radio och tv.