Kollektivavtal på public service klart
Journalistförbundet och Medieföretagen har tecknat nytt kollektivavtal på public service-området. Det nya avtalet innehåller få nyheter.
Pandemin har lett till att kollektivavtalsförhandlingarna försenats. Dessutom har möjligheterna att genomföra större förändringar i kollektivavtalen försämrats. De avtal som tecknats hittills under den svenska avtalsrörelsen innehåller få villkorsförändringar. Public service-avtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen utgör inget undantag. Sannolikt innebär det att även de övriga kollektivavtalen på journalistområdet kommer att vara relativt renons på nyheter.
Public service-avtalet innehåller lönehöjningar på 2,9 procent, retroaktivt från och med 1 november 2020. Från och med den 1 april 2022 blir lönehöjningen 1,8 procent. Flexpensionsinbetalningarna höjs med 0,7 procent (0,3 för första året och 0,4 i april 2022).
De två nyheterna i avtalet är att pensionsåldern höjs och att en arbetsgrupp tillsätts för att utreda bättre organisatorisk och social arbetsmiljö. Man kan förvänta sig att liknande förändringar införs även i de andra journalistavtalen, eftersom de har koppling till externa förändringar.
Anställda har med det nya avtalet rätt att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023), i stället för till 67 år som det är i dag. Dessutom får anställda möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder – tillsvidareanställningar avslutas inte längre per automatik när den anställde uppnått en viss ålder. Förändringen hänger ihop med ändrad lagstiftning.
Dessutom ska det skapas en arbetsgrupp som ska utreda hur Sveriges Television, Utbildningsradion och Sveriges Radio ska arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö – det vill säga frågor som rör exempelvis ledning, styrning, och villkor för socialt samspel och stöd. Förändringen hänger ihop med det nya samarbetsavtalet för tjänstesektorn från 2019.
Kravlistorna från Medieföretagen och Journalistförbundet inför förhandlingarna var digra, men i princip inget blir av. Av de krav som Journalistförbundets avtalskonferens skickade med till förhandlingsdelegationen i december 2019 återfinns inget i det nya public service-avtalet.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert uppger att arbetet för att komma tillrätta med flera frågor inte stannar av bara för att detta avtal skrivits under:
– Vi har till exempel haft tydliga krav för att komma tillrätta med utlasningar, användningen av otrygga anställningar och problemen kring programanställningen. De här frågorna kommer vi fortsätta jobba hårt med tillsammans med klubbarna även om det inte gick att få in några förändringar i avtalet de här gången, säger hon i en kommentar.
– Det här är ett år med färre förändringar i kollektivavtalet. Vi har stått emot försämringar och försvarat vårt kollektivavtal. Arbetsgivarsidan hade många tuffa krav med försämringar i år som de drog tillbaka innan vi kunde skriva under ett avtal, säger Ulrika Hyllert.
