Journalistförbundet vill se regeländring efter polisens bokbeslag

Tidigare i våras släppte skribenten och komikern Aron Flam boken Det här är en svensk tiger som handlar om Sveriges undfallenhet mot Nazityskland under andra världskriget. Förra veckan beslagtog polisen flera av böckerna, vilket Aftonbladet rapporterat om.

Orsaken är att bokens omslag innehåller en parodi på den klassiska bilden En svensk tiger, som skapades av Bertil Almquist 1941 för myndigheten Statens Informationsstyrelses vaksamhetskampanj under kriget.

Bertil Almquist arbetade som illustratör på bland annat Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen och Aftonbladet och var medlem i Journalistförbundet. När han avled 1972 skänkte hans barn rättigheterna till verket En svensk tiger till det lilla privatägda Beredskapsmuseet som ligger i Djuramossa norr om Helsingborg. Efter en rättsprocess mot Försvarsmakten som varumärkesregistrerat bilden vann museet, som sedan dess vid många tillfällen försvarat rättigheten, bland annat när Region Skåne lanserade ”En svensk tvättbjörn” i inledningen av coronapandemin i våras. Region Skåne drog tillbaka bilden.

Annons

I Aron Flams parodiska version blinkar den svenska tigern med ett öga, har en armbindel med ett hakkors och gör Hitlerhälsningen med ena frambenet.

Men Beredskapsmuseet menar att det handlar om ett upphovsrättsintrång och har polisanmält Aron Flam. Han riskerar ett vite på en halv miljon kronor om han döms för upphovsrättsbrott.

Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf har den senaste veckan fått besvara flera frågor om bokbeslaget och upphovsrättslagen, och har också fört samtal med personer på Justitiedepartementet.

– Man borde kunna parodiera på det sätt som Aron Flam har gjort. Svensk rätt är konstig på det här området, och fungerar annorlunda än EU-rätten. Vi anser att den nuvarande regleringen borde ändras och anpassas till EU-rätten, säger Olle Wilöf.

”Sveriges Radio har upphovsrätten till den knarkande Alfons Åberg.”

– Olle Wilöf om en av märkligheterna i svensk upphovsrätt

Vad är det som är konstigt med den svenska upphovsrätten menar du?
– När man travesterar ett existerande verk uppstår, enligt svensk rätt idag, ett nytt och självständigt verk. Den utgångspunkten finns inte i EU-rätten.

Hur då nytt och självständigt verk?
– När Pippirull i P3 parodierade Alfons Åberg och gjorde honom till en knarkande hallick så stämde författaren Gunilla Bergström Sveriges Radio. Men Högsta domstolen kom fram till att Pippirulls Alfons Åberg var ett nytt och självständigt verk, och Gunilla Bergström förlorade. Det märkliga blir då att Sveriges Radio har upphovsrätten till den knarkande Alfons Åberg.

Hur hade det blivit om man utgått från EU-rätten?
– Tanken inom EU-rätten är att man ska ha stor frihet att parodiera, men upphovsrätten ligger kvar hos upphovsmannen. Man ska också inom EU-rätten kunna parodiera annat än just ett konkret verk eller upphovsman som i fallet Alfons Åberg. Till exempel ska det vara möjligt att använda upphovsrättskyddade verk i memes, för att parodiera helt andra företeelser än originalet.

Vad betyder detta för Aron Flams bok?
– Problemet för honom kan vara att boken egentligen inte gör parodi av Bertil Almquist eller hans bild, utan raljerar kring svensk politik. Eftersom bilden inte är målet för parodin kan det enligt svensk rätt handla om ett upphovsrättsbrott. Det här borde ändras, säger Olle Wilöf.

Katarina Renman Claesson, jurist på Konstnärernas riksorganisation och särskilt kunnig i upphovsrätt och konstjuridik, är förvånad över polisens beslag av böckerna.

– Det talar för att det finns en okunskap om när det är fråga om upphovsrättsintrång. Högsta domstolen har i en dom från 2017 klargjort att vid en bedömning om ett intrång har skett har det betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild. Och det gäller väl i högsta grad i det här fallet, säger Katarina Renman Claesson (bilden).

HD-domen prövade om konstnären Markus Anderssons verk ”Syndabockar” gjorde intrång i förlagan som var ett av Jonas Lembergs fotografier av Christer Pettersson. Högsta domstolen ansåg att det inte handlade om plagiat, utan att Andersson skapat ett nytt och självständigt verk eftersom tavlans komposition gjorde att den fick en helt annan mening än den som fotografiet hade. ”I stället för ett fotografiskt starkt personporträtt framträder i målningens form en allegori som antyder kritik av ett massmedialt behov av syndabockar. Det handlar om en kommentar över samhället och tiden”, skrev HD i domen.

”Om tillåten samhällssatir beslagtas av polis på grund av otydlig lagstiftning har vi ett problem som är större än frågan om upphovsrättsintrång.”

– Katarina Renman Claesson om den verkliga skandalen
 

Katarina Renman Claesson anser i likhet med Olle Wilöf att det finns brister i hur man i Sverige resonerar kring upphovsrätt och parodi.

– Svensk rätt har inte, som i många andra länder, en lagregel för just parodi och satir och hamnar då lätt i en prövning av hur nära bearbetningen ligger originalet i formen, utan större hänsyn till skillnaden i originalet och bearbetningens mening. Något som HD försökte reda ut 2017. Parodier men kanske särskilt samhällssatir bör ha ett tydligt, i lagtext uttalat skydd så att det är klart vad som tillåtet och vad som är ett intrång. Om tillåten samhällssatir beslagtas av polis på grund av otydlig lagstiftning har vi ett problem som är större än frågan om upphovsrättsintrång. 

Ett annat exempel som Katarina Renman Claesson jämför med är den danska konstnären Nadia Plesner, som 2007 ville uppmärksamma svältkatastrofen i Darfur och sålde t-shirts med ett motiv som föreställde en liten, mager pojke med designerväska och chihuahua, symboler för mediekändisen Paris Hilton.

Plesner blev stämd för varumärkesintrång av Louis Vuitton för att hon använt deras väska i motivet. Vuitton krävde att hon skulle betala 5 000 euro per dag hon fortsatte att sälja tröjorna. Detta upphävdes sedan av domstol, med stark kritik mot det tillfälliga beslutet om vite.

– När Nadia Plesner målade in barnet med väskan i målningen Darfurnica föll målet helt, eftersom det blev tydligt att det handlade om en historia som berättades med hjälp av barnet med väskan. Liksom i fallet med Aron Flams bokomslag handlade det om användning av en symbol skyddad av både upphovsrätt och i det fallet varumärkesrätt, för att som HD säger 2017: ”kommentera samhället och tiden”, säger Katarina Renman Claesson.