Journalister synas
FORSKNING Landets journalister synas allt mer närgånget. Om någon vecka kommer första numret av JMG-granskaren och vid årsskiftet startar Stiftelsen Institutet för medie-studier.
FORSKNING Landets journalister synas allt mer närgånget. Om någon vecka kommer första numret av JMG-granskaren och vid årsskiftet startar Stiftelsen Institutet för medie-studier.
Bland andra förre Expressenchefen Christina Jutterström och medieprofessorn Lennart Weibull ligger bakom JMG-granskaren som ska utkomma med fyra nummer per år.
– Första numret ska handla om valbevakningen, säger Kent Asp, professor vid JMG.
Forskarna har fått 200 000 kronor av Riksbankens jubileumsfond.
I 20 år har Kent Asp undersökt hur medierna skildrar valrörelserna.
– På 1970- och -80-talet var journalisterna som prinsessan på ärten och tålde inte kritik. I dag är det totalt annorlunda.
Stiftelsen Institutet för mediestudier, IMS, inleder sin verksamhet i januari och har 20 miljoner kronor att röra sig med. Bland stiftarna finns bland annat företag, fackföreningar, kyrkan och banker.
– Vi ska granska granskarna, berättar Örjan Wallqvist vid IMS, före detta koncernchef för Sveriges Radio. Vi kommer att ta upp till exempel hur medierna påverkar andra krafter i samhället och hur enstaka nyhetshändelser skildras.
Den ideella föreningen Demokratiinstitutet, som delvis jobbar med mediefrågor, inledde sin verksamhet i fjol och har bland annat redogjort för historien med Aftonbladet och NS-Stockholm.
En av de mer erfarna granskarna är Näringslivets mediainstitut, MI, som ägs av SAF och har en årlig budget på cirka två miljoner kronor. Institutet har funnits i tio år och gett ut rapporter med titlar som ”Tabun inom svensk journalistik” och ”Att sälja en skräckis”.
– Ett av våra mål är att det ska vara OK med en granskning av medierna och det tycker jag att vi har lyckats uppnå, säger Jonas Hellman vid Näringslivets mediainstitut.
