Jan Almgren: ”Det är bankhistoria som skrivs nu”

För en vecka sedan skickade åklagare vid Ekobrottsmyndigheten in en stämningsansökan mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen till Stockholms tingsrätt. I åtalet finns flera mejl som svenska journalister skickat till Swedbank. De utgör enligt chefsåklagare Thomas Langrot bevis för att Birgitte Bonnesen genomfört en mörkläggning när det gäller informationen om misstänkt penningtvätt i Swedbanks verksamhet i Estland. Och att mörklägga så viktiga uppgifter om företagets verksamhet kan vara brottsligt.

Brottsrubriceringen är grovt svindleri – alternativt grov marknadsmanipulation, som är en ny lag från 2017 och sannolikt kommer att hamna i fokus under rättegången.

Ett av mejlen som ingår i åtalet mot den tidigare storbanks-vd:n skickades den 6 september 2018 från Svenska Dagbladets redaktion. Reportern Jan Almgren minns mejlet.

Annons

– Vi hade rapporterat om och granskat penningtvättsskandalen på Danske Bank och det blev ju en ouvertyr till Swedbankhärvan. Vi mejlade alla de svenska storbankerna för att höra om de också haft problem med penningtvätt. Man skickar ju många mejl, men just det här kommer jag faktiskt ihåg eftersom Swedbanks pressavdelning blev väldigt irriterade på rubriken vi satte, berättar Jan Almgren.

Dagen efter löd rubriken ”Swedbank lägger locket på om penningtvätt”. De andra tre storbankerna hade svarat snabbt och rakt på Jan Almgrens frågor om de haft problem med misstänkt penningtvätt i Baltikum. Swedbank svarade ingenting, men i åtalet framgår att det pågick en febril aktivitet bakom kulisserna. Swedbank var väl medvetna om problemen i Baltikum, men valde att mörka. Så småningom fick Jan Almgren svar från Swebanks presschef. Det var snömos.

I flera intervjuer 2018 förnekade Birgitte Bonnesen ihärdigt att det hade förekommit några som helst problem med penningtvätt. Sedan kom Uppdrag gransknings avslöjande i februari 2019, och storyn exploderade.

– Uppdrag granskning utgör hela fonden för åtalet. Men det är flera publiceringar och mejl från journalister som ingår i stämningsansökan, utöver de från SvD är det även material från vår konkurrent på Dagens industri, säger Jan Almgren.

Tror du att det hade blivit något åtal om inte journalister granskat Swedbank?
– Nej, det har jag svårt att se. Åklagaren har redan antytt att mediebevakningen har haft betydelse, och det framgår av stämningsansökan.

Hur känns det att mejl som du skickat ingår i ett åtal mot en bank-vd?
– Rent professionellt är det intressant, och förstås lite spännande att det man gör får konsekvenser.

Hur har det varit att bevaka den här härvan?
– Det är bankhistoria som skrivs nu. Så vitt jag vet har det aldrig hänt att en bank-vd delgivits misstanke om den här typen av brott, än mindre åtalats. Det har varit kul, intressant men också svårt att bevaka detta sedan 2018. Det är hyggligt avancerad juridik som man måste sätta sig in i och kunna förklara för läsarna, jag hoppas att jag har lyckats. Många som hör av sig tror att hon åtalas för den misstänkta penningtvätten, men så är det ju inte; hon åtalas för mörkläggningen av den misstänkta penningtvätten.

Åtalet mot Birgitte Bonnesen är förstås en stor nyhetshändelse, men det finns också aspekter som kan komma att påverka hur näringslivet i framtiden väljer att kommunicera – med journalister.

– Jag är övertygad om att vd:arna på de andra storbankerna följer detta minutiöst, och även andra företagsledare. Om hon fälls och det får prejudicerande karaktär kan det påverka det svenska näringslivet, och hur företagsledare förhåller sig till journalister. Det är brottsligt för en företagsledare att vilseleda och mörklägga i viktiga frågor, till exempel i kommunikation med journalister, men var gränsen går är inte prövat rättsligt tidigare, säger Jan Almgren.