Hot en del av journalisters vardag
Ungefär 30 procent av journalisterna har hotats och två tredjedelar har fått motta nedsättande kommentarer under de senaste tolv månaderna. Däremot har de nedsättande kommentarerna minskat som en följd av såväl individuella som redaktionella åtgärder. Det visar Journalistpanelens senaste undersökning.
Vanligast är hot om fysiskt våld. 40 procent svarade på undersökningen att de fått motta hot om våld mot den egna personen. Det vanligast sättet att hota är via mejl (20 procent), telefon, i artikelkommentarer eller på sociala medier (15 procent). Att bli hotad öga mot öga är mindre vanligt: 8 procent av journalisterna har mottagit direkta hot.
Mest drabbade är journalister på kvällstidningar. 54 procent av dem uppger att de blivit hotade. Minst utsatta är de som jobbar på veckopress, fackpress, radio, nyhetsbyråer eller som frilans.
Ju mer synlig och profilerad en journalist är desto mer utsatta är de för hot. Mest utsatta är ledarskribenter, där 85 procent fått ta emot hot, och krönikörer (54 procent).
Journalistpanelen gjorde en liknande undersökning för tre år sedan. 2016 års undersökning visar att hoten ligger på samma nivå.
78 procent av journalisterna på kvällstidningar har fått ta emot nedsättande kommentarer och tre av tio har fått sådana varje vecka. Även journalister som jobbar på morgontidningar och radio utsätts för trakasserier (75 procent), men inte lika regelbundet som de som jobbar på kvällstidningar.
Det är framför allt kriminaljournalister (86 procent) och de som skriver om politik och samhälle (76 procent) samt de som skriver om brott som utsätts för nedsättande omdömen. Kommentarerna kan handla om skribentens intelligens/omdöme (74 procent), tätt följd av ideologiskt färgade omdömen som ”borgarbracka”, ”vänsterpack” eller ”muslimkramare”. 19 procent har drabbats av rasistiska eller sexistiska kommentarer. 13 procent har fått kommentarer om deras utseende.
De nedsättande kommentarerna har minskat i jämförelse med den undersökning som Journalistpanelen genomförde 2013. Då svarade 76 procent att de utsatts för nedsättande kommentarer de senaste tolv månaderna. 2016 var siffran 67 procent. I takt med att allt fler stänger eller modererar sina kommentarsfält har de kränkande kommentarerna minskat. Allt fler väljer att inte ha en byline intill sina artiklar (10 procent), något som inte förekom 2013.
Trakasserierna påverkar såväl arbetslivet som privatlivet. Drygt tre av tio har någon gång avstått från att bevaka vissa ämnen eller personer/grupper på grund av risken för hot. Även nedsättande kommentarer kan leda till självcensur. Två av tio journalister har undvikit att bevaka vissa ämnen på grund av risken för att bli utsatt.
Hoten har även lett till att 16 procent har funderat på att lämna yrket och 11 procent av de som fått nedsättande kommentarer.
Fotnot: Journalistpanelen består av svenska journalister som regelbundet svarar på frågor ställda av forskare. Panelen drivs av JMG i Göteborg.
