Gå direkt till textinnehållet

Historisk splittring i MEN kring PT-artikel – journalisterna ville fria

Allmänhetens representanter i MEN ville klandra Piteå-Tidningen, medan journalister ville fria. Det är första gången nämnden är helt splittrad i de två grupperna. ”Något att vara vaksam på”, säger Ola Sigvardsson, tidigare MO.

Mediernas Etiknämnd (MEN) beslutade vid sitt senaste sammanträde att fria Piteå-Tidningen för en artikel som handlade om en namngiven barnläkares sidoinkomster i ett aktiebolag. Barnläkaren hade en anställning hos Region Norrbotten, men tjänade samtidigt pengar på att sälja bland annat skolhälsovård till tre kommuner.

Barnläkaren anmälde publiceringen till dåvarande Medieombudsmannen (MO) Ola Sigvardsson, som beslutade att avskriva ärendet. Han ansåg inte att läkaren hade utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Läkaren överklagade MOs beslut till MEN, som instämde i MOs beslut och friade PT.

Men beslutet var långt från enhälligt. Samtliga representanter för Medieetikens förvaltningsorgan – journalisterna, samt domaren ville fria, och var i majoritet. Allmänhetens fem representanter ville fälla, och anmälde skiljaktig mening. De skriver:

”Vi finner att tidningen har åsidosatt god publicistisk sed i beskrivningen av anmälarens bisysslor och därigenom orsakat anmälaren oförsvarlig förtroendeskada. Detta genom att 1) rubriken är gravt missvisande i förhållande till de verkliga omständigheterna och till innehållet i artikeln, 2) tidningens påståenden om arbetsförhållanden är felaktiga och 3) anmälaren har inte givits möjlighet till genmäle.”

Det är första gången i MEN/PONs historia som journalisterna och allmänheten har stått på varsin sida.

– Under de senaste 20 åren vet jag säkert att det inte har inträffat, och jag frågade nämndsekreteraren om det kan ha skett tidigare, men vi hittar inget sådant fall. Det är väldigt intressant och tyder på att det finns stora skillnader i vad man tycker att en person ska tåla i en publicering, säger Ola Sigvardsson.

Allmänhetens representanter riktar mycket hård kritik mot PT, men du håller fast vid din tidigare bedömning?
– Ja, det gör jag. Frågan om regionanställda läkares bisysslor har ett stort allmänintresse, eftersom de är avlönade med offentliga medel. Att hans namn publiceras är inte heller problematiskt, han har ett aktiebolag och det finns inga hemliga aktiebolag. Det finns ett par fel i artikeln, men de var inte så allvarliga att jag hade grund för att rekommendera nämnden att fälla tidningen. Frågan om genmäle ska vägas mot att han fick möjlighet till samtidigt bemötande i artikeln.

Beror detta på en polarisering där journalister och allmänheten börjat dra etiken åt olika håll, eller är det en slump?
– Man ska inte dra stora växlar på detta, det är bara ett enda fall. Om det är ett trendbrott eller en slump får framtiden utvisa. Men jag tycker att det är något man ska vara vaksam på framöver.

I januari 2020 granskade Journalisten hur ledamöterna i de två nämnderna Pressens opinionsnämnd (PON) och Granskningsnämnden för radio och tv (GRN) röstat under de föregående fem åren och kunde visa att journalisterna varit avsevärt mer benägna att fria, än vad allmänhetens representanter varit:

I 41 beslut i PON och GRN åren 2015-2019 förekom 89 särskrivningar, varav journalisterna stod för 42 och övriga för 47.

86 procent av journalisternas särskrivningar handlade om att man vill fria klandrade publiceringar, medan motsvarande andel för övriga representanter är 45 procent.

Fler avsnitt