Herlitz ansvarig för gamla artiklar

7 november, 2013

Gunilla Herlitz är ansvarig för en artikel som publicerades i tidningen flera år innan hon tillträdde som chefredaktör. Det har Högsta domstolen slagit fast.

En företagare stämde Dagens Nyheter för förtal för artiklar som publicerades i tidningen 2006 då Jan Wifstrand var chefredaktör och ansvarig utgivare. När stämningen lämnades in förra året var Gunilla Herlitz sedan tre år tillbaka tidningens utgivare.

Tingsrätten hänsköt frågan om utgivarskapet till Högsta domstolen som på torsdagsmorgonen meddelade att Gunilla Herlitz är ansvarig för den aktuella artikeln eftersom hon var ansvarig utgivare för databasen DN.se.

Högsta domstolens beslut innebär att chefredaktörerna på svenska tidningar i fortsättningen anses ansvariga för alla artiklar som är sökbara via tidningarnas nätupplagor. Samma sak gäller för alla sajter som har ansvarig utgivare.

”Regeringen måste nu ta initiativ till en omedelbar lagändring. Och det brådskar. Yttrandefrihetskommittens förslag, som gällde arkivdatabaser, att den som är ansvarig utgivare vid publiceringstillfället samt preskriptionstid framåt för brottet måste vara det enda rimliga med dagens teknik. Dagens beslut gör att ansvarig utgivare kan hållas till ansvar för att allt som ligger mediehusens databaser. Jan Helin kan då t.ex. göras ansvarig för det Lars Johan Hierta skrev 1830. Det faller på sin orimlighet”, säger Jeanette Gustafsdotter, VD Utgivarna i ett pressmeddelande.

Justitierådet Göran Lambertz gör ett tillägg i domen där han bland annat pekar på problemet med att vara ansvarig utgivare för databaser:

”När det gäller databaser innebär ensamansvaret i praktiken att utgivaren ofta får ansvara för ett mycket stort material som han eller hon inte har haft någon kännedom om och inte har haft någon möjlighet att kontrollera. En sådan ansvarsordning är mindre lämplig, bl.a. därför att ensamansvaret urholkas till ett formellt ansvar. Reglerna kan ändras exempelvis så att preskription sker på samma sätt som för böcker och tidningar. Det skulle innebära att preskriptionstid börjar löpa från den tidpunkt då texten publiceras. Det finns nackdelar med en sådan ordning, men de kan minimeras genom lämpliga lagstiftningsåtgärder.”

Pär Janssonpj@journalisten.se