Hårt tryck på nyhetssajterna efter terrordåden i USA

Terrordåden i USA vände upp och ner på redaktionerna runt om i Sverige. Journalisten har talat med några av dem som var med och bevakade händelseutvecklingen under det första dygnet.

Attentaten mot World Trade Center och Pentagon kommer att gå till historien som en av de största nyhetshändelserna i modern tid. Tisdagen den 11 september satte aftonbladet.se nytt rekord.

Enligt NETcheck hade sajten drygt 1,2 miljoner besök, vilket är runt 400 000 fler jämfört med en genomsnittlig dag. Det är det största antal besök en svensk nyhetssajt haft under en enskild dag.

– Redan två minuter efter den första flashen från nyhetsbyråerna var det så många besökare på sajten att vi gick i tak på bandbredden, berättar Kalle Jungkvist, chefredaktör för Aftonbladet Nya Medier.

Direkt efter flygkrascherna tog aftonbladet.se bort allt annat redaktionellt material och satsade enbart på terrorattackerna.

På aftonbladet.se har svenskar i USA kunnat skriva egna berättelser om hur de reagerat, vad folk i deras omgivning sagt med mera. Enbart under det första dygnet publicerades runt 500 sådana rapporter på sajten.

– Jag såg till exempel att en person, efter att läst ett inlägg på vår sajt från en bekant, hade skrivit ”Åh, vad skönt att du lever”, berättar Kalle Jungkvist.

Direkt efter den andra flygkraschen mot World Trade Center beslöt Aftonbladet att gå ut med en extraupplaga av papperstidningen. Mindre än fyra timmar efter kraschen fanns tidningen ute i handeln.

Vid Ekots utrikesdesk arbetade Fredrik Kullberg under natten mot onsdagen och höll bland annat kontakt med korrespondenterna.

– Våra två korrar i USA, Anders Ask och Cecilia Uddén, lämnade nya rapporter hela tiden och var ofta med i direktsändning under natten, berättar Fredrik Kullberg. De har haft en väldigt tuff arbetssituation, i såna här lägen är det nästan så att korrarna saknar mänskliga rättigheter.

Under den första natten hade Ekot extra långa sändningar och gick dessutom ut i P4 vid varje halvslag.

– Jobbet var väldigt rörigt under natten, tycker Fredrik Kullberg. Det kom flash på flash från nyhetsbyråerna och det gällde att sortera bland alla obekräftade uppgifter.

Nyheterna på TV4 gick ut med en kort nyhetssändning strax före kl 16 på tisdagen. Efter ett blixinsatt möte rensades hela tablån och all reklam lyftes ut. Från kl 16.20 till lunchtid följande dag sände TV4 enbart nyheter om attentaten.

Nyheternas korre i New York, Stefan Borg, befann sig i Stockholm för ett seminarium när det smällde. Istället tog man hjälp av researchern Kerstin Isaacs i New York som fick sköta rapporteringen därifrån. Två reportrar gavs i uppdrag att åka till USA men blev sittande i London där de stoppades av flygförbudet.

– Det har varit snabba beslut och stora förändringar, men det mesta har flutit bra, mycket tack vare att vi har en platt organisation på TV4, säger nyhetschefen Sven Irving.

TT hade en central roll vid bevakningen av katastrofen i USA. TTSpektra skickar färdigredigerade in- och utrikessidor till 35 tidningar runt om i landet.

TTs utrikesdesk har förutom journalister som bevakar och bearbetar material från de stora nyhetsbyråerna även reportrar som hela tiden lyssnar på CNN och Sky. Utrikesredaktionen jobbar intimt tillsammans med inrikedesken som gjorde uppföljningar.

Östra Småland var en av de tidningar som använde sig av TTSpektras sidor. Utöver utrikesmaterialet hade Östra Småland flera reportage med lokal vinkel. Bland annat hade de en intervju med en man som jobbar i World Trade Center, men som hade turen att den ödesdigra dagen befinna sig i Philadelphia.

Någon krisplan för hur redaktionen skall agera vid stora nyhetshändelser har inte Östra Småland.

– Vi har ingen nedskriven krisplan, för vi tror inte att det går att göra en tidning efter en handbok. Däremot tog vi in extra folk och dagpersonalen jobbade över, säger nyhetschefen Ulf Carlsson.

Ronald Rosengren, nattchef på Östra Småland, jobbade även natten då Olof Palme blev mördad. Han tyckte sig uppleva samma känsla av att något ofattbart hade hänt.

– Palmemordet var dock närmare oss. Sverige blev sig inte likt efteråt. Men känslan av overklighet är densamma, säger Ronald Rosengren.

Nya Wermlands-Tidningen tonade medveten ner de lokala uppföljningarna de första dagarna.

– Vi ansåg att det lokala perspektivet inte fick ta överhanden. Det är lätt att man anslår ett lokaltidningsperspektiv på allt. Vi ansåg att vi hade en skyldighet att redovisa vad som hände i första hand, säger Olov Öström, nyhetschef på NWT.

Tidningen behövde inte kalla in någon extrapersonal. Det var snarare ett problem att få reportrarna att gå hem, eftersom alla ville jobba och vara med vid en så stor mediehändelse.

På Svenska Dagbladet kände medarbatarna det som en revansch att få visa att tidningen inte är uträknad, som det kanske framstått.

– Hela redaktionen sattes på krigsstigen och medarbetarna visade stor kreativitet, lust och iver. Det har funnits många diskussioner om tidningens framtid, men allt försvann i stor entusiasm över att få göra god journalistik, säger redaktionschefen Mats-Erik Nilsson.

SvD anser att de efter omständigheterna hade en god bemanning på plats i USA. De beslutade att korrespondenten Karin Henriksson skulle stanna kvar i Washington och med hjälp av personer som befann sig i New York kunde de få ögonvittnesskildringar om situation på Manhattan de första dygnen.

Tidningens medicinreporter, Inger Atterstam, befann sig i Baltimore och lyckades efter ett dygn med tåg ta sig till New York. SvD har en katastrofplan som används vid stora händelser. Men eftersom terrorattacken skedde mitt på dagen svensk tid behövde den inte användas.

Göteborgs-Posten hade tio sidor om attacken. Större delen av materialet var skrivet av egna reportrar och en medarbetare i New York.

Inte heller Göteborgs-Posten har någon skriven plan över hur tidningen skall hantera större händelser, men utrikeschefen Peter Andersen anser att de har lärt sig av erfarenheterna från tidigare stora mediehändelser som Estonia-katastrofen och Gulfkriget.

STAFFAN WOLTERS, PÄR JANSSON