Han startade Ukrainas revolution

I november 2013 skrev den ukrainske journalisten Mustafa Nayyem ett Facebook-inlägg där han uppmanade ukrainare att gå ut på gatorna och protestera. Det blev startskottet till vad som kom att kallas för den ukrainska revolutionen som bland annat slutade med att presidenten lämnade sitt ämbete – och landet.

Den 37-årige Mustafa Nayyem är en av Ukraina mest profilerade och grävande journalist och människorättskämpe. Nayyem, som talar många språk, är född i Afghanistan och kom till Ukraina som barn. Han har bland annat varit reporter på "Kommersant Ukraine" Tvi Channel och internettidningen Ukrayinska Pravda. Han har haft en egen talk-show i en av de största Tv-kanalerna. Dessutom ingår han i ukrainska journalisters yttrandefrihetsrörelse “Stoppa censuren!”.

– Jag anade inte konsekvenserna av min uppmaning till demonstrationerna på Euromajdan. Så här i efterhand kan jag förstå att mitt Facebook-inlägg gav mod till alla demokratitörstiga ukrainare i en svår tid. Och det ändrade också mitt land, mitt privata liv och mitt yrke, ler Mustafa Nayyem där han sitter i en soffa på Kungliga kabinettet i Stockholm.

Annons

Demonstrationerna  främst på Självständighetstorget varade i månader och tvingade den sittande Ryssland-vänlige presidenten Viktor Janukovytj lämna Ukraina i februari 2014. Men det ledde också till att Nayyem lämnade journalistiken för att bli politiker. Mustafa Nayyem är numera parlamentsledamot för Demokratiska allianspartiet som ingår i den sittande presidenten Petro Porosejenkos liberala block.

– Många fantastiska människor dog under demonstrationerna, säger han i långsamma ordalag.

Situationen för pressfriheten i Ukraina är långt ifrån tillfredställande. I Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex i april innehar Ukraina plats 101.

– Jag kan inte säga att jag är nöjd med situationen för yttrandefriheten i vårt land. Men det går i rätt riktning. Vi har större yttrandefrihet nu än före 2014. Jämför man vår yttrandefrihet med den i Vitryssland och Ryssland ligger vi långt före. Journalistiken och yttrandefriheten i Ukraina kan definitivt förbättras, säger Nayyem och tillägger:

– I Ukraina finns många oligarker som äger stora medieinstitutioner och samtidigt samarbetar med regeringen. Detta är givetvis inte bra. Vi kan tala om en mjuk kontroll i de stora etablerade medierna.

– Televisionens inflytande är mycket stor i Ukraina. Folk tittar hellre på TV än läser tidningen. Sedan fyra år har Ukraina en statlig TV-kanal och flera oppositionella kanaler som ständigt kritiserar regeringens politik och förehavanden så som man ska göra i en demokrati.

Varför övergav du journalistiken för politiken?

– Vi har stora problem med korruptionen. Många av dem som nu styr Ukraina har fortfarande band till det gamla korrupta systemet. Många medier, organisationer och vanliga unga ukrainare avslöjar dagligen korruptionen. Som journalist lyckades jag inte få bort korruptionen. Nu testar jag om jag kan minska korruptionen i Ukraina som politiker. Det kan låta naivt, men så resonerar jag.

Saknar du journalistiken?

– Nej, jag saknar inte journalistiken. Visst drabbas jag då och då av nostalgi. Som journalist är du älskad av alla samtidigt som du inte har  skyldighet eller ansvar gentemot någon. Man är konsekvensneutral. Det är så det fungerar i verkliga demokratier.

– Men i till exempel Ryssland är det oerhört farligt att verka som journalist. Vi får inte glömma Anna Politkovskaja som mördades för att hon utövade sitt yrke.

I slutet av maj rapporterades att den regimkritiske journalisten Arkadij Babtjenko skjutits ihjäl utanför sitt hem i Kiev. Dagen därpå avslöjades att Babtjenko var vid liv och händelsen var iscensatt för att hindra ryska agenter som tidigare försökt mörda Babtjenko. Visserligen bad Babtjenko om ursäkt men fejkmordet har kritiserats av flera människo- och yttrandefrihetsorganisationer. Reportrar utan gränser anklagade Ukraina för undergrävande av journalisters trovärdighet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) ansåg att Ukraina spred ”falsk information.”

Vissa jämförde till och med det påhittade mordet med Kremls desinformationskampanjer.

 – Man måste sätta Babtjenkos fejkmord i rätt sammanhang. På grund av det rådandet kriget med Ryssland finns ett hot mot Ukraina. För två år sedan mördades en ukrainsk journalist. I Majdan-uppropet 2014 skadades ett flertal journalister svårt. Tyvärr betalar vissa journalister med sina liv både i vår närhet och i andra delar av världen. Det är farligt idag att vara journalist. Varje metod som sparar ett enda journalistliv bör hyllas, avslutar Nayyem.

                                                                                      av KURDO BAKSI