Han ska studera 1800-talets virala artiklar för att hitta mönster
Genom att analysera 4,5 miljoner tidningssidor från 1800-talet och undersöka paralleller med dagens informationsspridning ska forskaren Patrik Lundell försöka hitta vad det är som gör att information blir viral. "Är jakten på klick ny eller kan vi lära oss av historien?", säger forskaren Patrik Lundell.
Patrik Lundell, professor i historia vid Örebro universitet, ska tillsammans med Johan Jarlbrink, Umeå universitet, och Charlotte Nilsson, Lunds universitet, försöka hitta parallellerna mellan dagens informationsspridning och 1800-talets press.
Här pratar vi om en tid när tidningarna, precis som idag, återgav varandras material. Men 1800-talets variant av rajt handlade mer om att redaktioner klippte nyheter från en tidning till en annan och på så sätt spred dem från stad till stad och olika delar av landet.
– Det handlar om att nyansera föreställningar om dagens snabbhet och viralitet, vi vill veta om man kan se något mönster hos information som tenderar att flöda väldigt snabbt? Gör aktörerna något speciellt för att det ska bli så? säger Patrik Lundell till Journalisten.
Bland annat ska de titta på hur den tidens teknik och infrastrukturer påverkade innehållet. Vilka texter spreds mest? Snabbast?
Och hur påverkade utvecklingen av ångbåtar, järnvägar, telegrafen och telefonen spridningen av texter?
Via en programvara som scannar in de tidningar från 1800-talet som bland annat har digitaliserats av Kungliga Biblioteket ska man sen kartlägga kommunikationsmönster.
– Hur flödar information i rummet över tid? Hur sprids nyheterna från stad till stad? Man kan konstatera att man idag vet väldigt lite om hur det gick till, säger Patrik Lundell.
Det kan vara så att många av oss har en del förutfattade meningar om hur information spreds på 1800-talet, som inte stämmer, menar han.
– När man pratar om viralitet kan man ibland få intrycket att många tror att det här är någonting nytt, men så är det ju inte. Det finns exempel på hur saker sprids relativt snabbt även på 1800-talet. När telegrafen kom i mitten av 1800 så går det i alla fall i teorin lika fort som det gör nu. Elektrisk kommunikation har en viss hastighet, säger Patrik Lundell.
Finns det någon liknande forskning gjord som ni sneglat på?
– Det finns lite, jag var själv med i ett projekt i Finland där vi särskilt tittade på hur trafiken flödar över Östersjön. Men man kan inte säga att det finns speciellt mycket.
Den 1 januari ska projektet sparka igång, runt mitten av 2022 ska forskarna vara igång med analysarbetet.
