Gå direkt till textinnehållet

”Glapp mellan debatt och forskning”

Frågan om misstroendet mot hur medier rapporterar om invandring tog i hög grad över när Jesper Strömbäck i dag presenterade sin rapport.

Journalisten berättade tidigare i dag slutsatserna i den färska rapporten Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? ​På eftermiddagen presenterades rapporten vid ett seminarium i Stockholm, av huvudförfattaren Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG i Göteborg. 

På plats för att kommentera den var också Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, Lars Truedson, journalist och föreståndare för Institutet för mediestudier samt VLTs politiska redaktör Sakine Madon.

Jesper Strömbäck konstaterade att rapportens slutsatser inte innebär några nyheter alls inom journalistikforskningen, utan ligger helt i linje med tidigare forskning.

Annons Annons

Han höll med bland andra Esther Pollack om att det hade varit intressant att ha med även hösten och vintern 2015-2016 i undersökningen. Flera paneldeltagare var överens om att den dominans av negativa/problemorienterade perspektiv som enligt studien utmärker invandringsrapporteringen, nog skulle ha förstärkts då.

– Om rapporteringen var kritisk redan innan hösten 2015, vad ska vi kalla den nu då? frågade Lars Truedson.

Han förde upp den diskussion som i hög grad kom att dominera diskussionen; det faktum att över hälften av svenskarna enligt SOM-institutet håller med om påståendet att "Svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandringen”.

Lars Truedson ställde frågan hur vi kan förklara det här glappet mellan förtroende och rapportering, och mellan debatten om den alltför invandringspositiva mediebilden och vad systematiska studier som Strömbäcks rapport säger.

Sakine Madon efterlyste större självkritik hos nyhetsredaktionerna och pekade bland annat på hur journalister under krav på anonymitet berättat för henne om självcensur och tagna hänsyn i rapporteringen om frågor som berör invandring.

Madon menar att det är uppenbart att medierapporteringen ibland brustit, och att det krävs en större debatt i journalistkåren – och gärna mer forskning.

– Den här rapporten säger ganska lite om vad det låga förtroendet för medierapporteringen beror på. Skrapar man på det ytliga och djupintervjuar journalister kan man nog få en djupare bild. Det behövs för att sänka förtroendegapet, som verkligen oroar mig, sade hon.

Jesper Strömbäck betonade att målet med rapporten aldrig varit att förklara förtroendebristen. 

– Däremot kan den avfärda uppfattningen att medierna skönmålar i rapporteringen.

Han efterlyser fortsatt diskussion om invandringsrapporteringen. En försvårande faktor är att frågan – sedan decennier i själva verket – är så hårt politiserad. Med dagens hårda nätdebatt i än högre grad än tidigare.

– En konstruktiv debatt förutsätter ett konstruktivt debattklimat, och det har vi ofta inte när det handlar om medierapportering och invandring.

Fler avsnitt
Fler videos