”Genrebilderna dödar bildberättandet”
Fotografen Henrik Hjort är kritisk till hur redaktioner använder genrebilder för att illustrera något annat än det bilderna faktiskt innehåller. ”Det är fake news”, säger han.
Henrik Hjort arbetar som frilansfotograf, huvudsakligen med rörlig bild för bland andra SVT och TV4. Han har de senaste åren reagerat på hur nyhetsredaktioner i allt större utsträckning använder genrebilder och sprider på sajter och i sociala medier.
Droppen kom när P3 Nyheters Instagramkonto häromdagen publicerade en genrebild på en man som låg och sov på en hög med resväskor för att illustrera en nyhet om en man som gömt sig på Chicagos flygplats i två månader. Mannen på bilden hade inget med nyhetshändelsen att göra.
Skärmdump från P3 Nyheters Instagramkonto.
– Det framgår ingenstans att det handlar om en arkivbild och att personen som syns på bild inte är den som omtalas i texten. Det står klart först efter en rak fråga från en av deras följare. Tanken med bilder i nyheter är att visa nyheten. Om den visar någonting annat, och det inte framgår, då är det fake news, säger Henrik Hjort.
Samtidigt som antalet bilder i nyhetsmedier har ökat kraftigt, inte minst i sociala medier där bildmaterial driver trafik, har antalet nyhetsfotografer minskat. I Journalistens kartläggning i kortdokumentären Den siste fotografen från 2018 framgick att det inom svensk dagspress bara fanns ett 60-tal fotograftjänster kvar, och bara hälften av dem på landsortspressen. Reportrar tar bilder i större utsträckning, men det räcker inte för att möta redaktionernas behov.
– Det här är faktiskt ganska allvarligt, särskilt eftersom medier, inte minst public service, anklagas för att sprida lögner. Använder man en genrebild utan att ange det, på vilket sätt är man bättre än de som använder bilder för att medvetet sprida lögner i sociala medier? Det är osakligt. Det sätt som genrebilder används på dödar bildberättandet och hotar mediernas trovärdighet, säger Henrik Hjort.
P3 Nyheter har 153 000 följare på Instagram. Journalistens stickprovskontroll av de senaste 50 bilderna som publicerats på kontot visar att ungefär var tredje är en genrebild. 43 av bilderna är byråbilder från Nyhetsbyrån TT och en är från Reuters. Två av de 50 genrebilderna saknar fotobyline, en är en pressbild och tre är P3 Nyheters egna.
Sveriges Radio har historiskt inte behövt fundera på bildmaterial, men det har naturligtvis förändrats de senaste 20 åren, och när det gäller sociala medier har bildmaterialet exploderat på senare år.
– P3 Nyheter har under flera år haft ett stort nyhetskonto på Instagram och jobbar aktivt med att tänka kring bildvalen där, Caroline Lagergren, ansvarig utgivare på P3 Nyheter.
– Vi gör trovärdiga nyheter men har ibland också glimten i ögat när vi sätter rubrik och väljer bild. Den bilden du pekar på tror jag att vår publik förstår är en annan bild än en bild från händelsen. Men man ska alltid vara noga och skriva i texten när det är en genrebild eller en bild som visar något annat än det nyheten handlar om, det kunde varit tydligare i nyheten du har som exempel.
Ni använder bilder från TT ganska ofta. Köper ni in egna bilder från frilansar, eller låter reportrar fota?
– Vi använder bilder från TT men våra reportrar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå fotar och filmar också till våra sociala medier och till sverigesradio.se. Vår utrikeskorrespondent Caroline Kernen, som reser över världen och bevakar stora frågor för unga, jobbar mycket med egna bilder och filmer. Ibland köper vi också bilder från fotografer.
