Få fast anställda på produktionsbolag
Ungefär 80 procent av de som jobbar på produktionsbolag som gör TV har tillfälliga anställningar. På contentbyråerna råder det motsatta förhållandet. 80 procent har fast anställning. Det framkommer i rapporten Outsourcad journalistik, den tredje i Journalistförbundet serie om otrygga arbetsförhållanden inom mediebranschen.
Journalisten och författaren Kent Werne, som skrivit rapporten, har intervjuat anställda, chefer och frilansar för att ta temperaturen på mediebranschen där det på senare år blivit vanligare att medieföretag lägger ut produktionen på underleverantörer. Många nyutbildade journalister börjar jobba direkt för produktionsbolag som medieföretagen startat.
Det är svårt att ta reda på hur många som jobbar på produktionsbolag och contentbyråer eftersom det rör sig om frilansar som anställs på korta kontrakt för att göra en produktion.
Vad Kent Werne tagit fram är att de 20 största produktionsbolagen inom TV i snitt per år har 1 400 årsanställda. Produktionsbolag inom radio har 75 årsanställda och contentbyråerna ungefär tusen, 996.
– Det är tuffa villkor för dem som jobbar på produktionsbolag och contentbyråer, med korta kontrakt, långa arbetsdagar, obetald övertid och relativt låga löner. Lönen skiftar kraftigt från allt mellan 80 000 kronor i månaden till ingenting. Det förekommer att branschen söker efter praktikanter som inte får något betalt, säger Kent Werne då rapporten presenterades under ett seminarium.
Att det råder otrygghet för dem som jobbar på produktionsbolag är inget nytt. Men vad rapporter gjort är att visa det i siffror: Ungefär 80 procent av de som jobbar för produktionsbolag som gör TV har tillfälliga anställningar. På contentbyråerna råder det motsatta. 80 procent har fast anställning och 20 procent har tillfälliga anställningar.
Få av bolagen har kollektivavtal framgår det av rapporten. Av de 50 största produktionsbolagen och contentbyråerna är det endast 14 som har kollektivavtal med Journalistförbundet, fyra av de tio största som producerar radio till framför allt Sveriges Radio har kollektivavtal och åtta av 20 contentbyråer.
– De chefer jag talat med säger att blir för dyrt att ha kollektivavtal och contentbyråer anser att de har avtal med de anställda som är bättre än kollektivavtal, säger Kent Werne.
Med på seminariet var Charlott Richardsson, VD för Medieföretagen. Hon tycker att kollektivavtal är bra, men påpekar att kollektivavtalet kan vara omoderna och inte anpassade för hur arbetsförhållanden ser ut på produktionsbolag.
– Teaterförbundet avtal är mer anpassat till branschen. Som medlem i Teaterförbundet har du ingen förtur till tjänster. Det blir mer flexibelt. Det är bara Journalistförbundet som talar om otrygghet, inte Teaterförbundet, säger Charlott Richardsson.
Ulrika Hyllert, ordförande för journalistklubben på Sveriges Radio, påpekar att om det ska föras en diskussion om att kollektivavtalet ska anpassas till branschen måste arbetsvillkoren ändras eftersom det förekommer att medarbetare jobbar långa dagar utan ersättning.
– Vi har arbetslagstiftning som reglerar arbetstiderna, svarar Charlott Richardsson.
Kent Werne presenterade även åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för de som jobbar på produktionsbolag och contentbyråer. Han förslår att Journalistförbundet har en mer aktiv rekrytering av medlemmar.
– Många som är nya i branschen vet inte var facket gör och fördelen med att vara medlem, säger Kent Werne.
Han rekommenderar att det skapas större journalistklubbar för de som jobbar på produktionsbolag, en för radio, en TV och en för content.
– Arbetsplatserna är små och det är vanligt att medarbetarna ofta byter arbetsgivare, säger Kent Werne.
Han föreslår även att Journalistförbundet ser över vilka som får vara med i förbundet.
– Jobbar man på en contentbyrå är gränsen flytande, man jobbar både journalistiskt och med marknadsföring. Många tänker att de därför inte kan vara medlemmar i Journalistförbundet.
