”Ett mässande som jag kopplar till gamla böner”

DNs kulturskribent Maria Schottenius älskar SR P1. Så mycket att hon irriterat sig över de ständiga avbrotten för väderrapportering. Nu har hon skrivit en flitigt debatterad krönika i ämnet.

– Det har blitt ett väldigt liv här i min inkorg, och på Twitter är det väldigt mycket, även P1 och P4 ska göra inslag i ämnet och nu ringer Journalisten. Det är väl 50-50 för och emot, ”rör inte min sjörapport” får jag höra, sen är det också väldigt många som tycker som jag. Att det är för långrandigt och detaljerat.

Fem gånger om dagen, plus en långsändning på kvällen. Det är för mycket väder?

Annons

– Det finns så många bra program i radion och jag är intresserad av att lyssna på dem, men så kommer det här vädret som tar evigheter att avhandla hela tiden. Vem har man allt detta väder för, undrade jag? Först tänkte jag att det är sjöfolket som behöver allt det här detaljerade vädret men lyssnar de verkligen på radion på bestämda tider? De har väl appar och annat som löser det för dem, sen behöver de nog mer detaljerat väder med mer precision utifrån var de befinner sig lokalt? Så jag ringde upp P1s kanalchef Nina Glans och frågade, och blev nästan lite förvånad och rörd över hennes svar.

– Först trodde jag att SR hade något konstigt avtal med SMHI som gjorde att det var bundna att sända allt detta väder, men så är det inte. De gör det för traditionens skull och för att människor är så fästa vid vädret. Jag drar slutsatsen att man gör det av poetiska skäl. Att man har ett sådant här mässande flera gånger om dagen fyller en funktion, det handlar kanske om saknaden av de gamla bönerna som tidigare hördes flera gånger om dagen, men som inte finns längre i vårt samhälle? Säger Maria Schottenius.  

Det är kanske lite som en av de sista lägereldarna? Det finns inte så mycket mer än fotbolls-VM live och någon OS-final som engagerar alla längre?

– Ja, och att det berör hela landet tror jag är viktigt, och att vissa saker får vara som de alltid har varit. En trygghet. Ett mässande som jag kopplar till gamla böner, och ett slags böneutrop, men nu orkestrerat av public service.

Ska inte också SR få ha vissa sådana här saker kvar?

– Ja, men jag tycker det är tråkigt att höra på det så här mycket. Man kanske skulle kunna ha det en gång i veckan? Eller i en podd för de som är specialintresserade?

Är inte vädret det mest vanliga samtalsämnet i landets fikarum? Alltså borde det bevakas?

– Jo absolut, det är klart. Jag tycker inte man ska ta bort upplysningarna, men bara att det är för mycket och för långrandigt. Public service kanske ska förnya sig lite.

Enligt P1:s kanalchef Nina Glans så har väderrapporteringen i kanalen i genomsnitt 100 000 lyssnare vid varje sändning. Fler på morgonen och färre på eftermiddagen och kvällen, skriver hon i ett mejl till Journalisten.

Man ser också att lyssningen går ned när vädret sänds, berättar hon för SR P1.

"Vädret sänds för våra lyssnare i P1 och vi har haft det i väldigt många år. Det är en slags tradition som många av våra lyssnare tycker om. Och sedan tror jag att svenskarna är genuint intresserade av hur vädret ska bli och det ger en trygghet", säger Nina Glans till kanalen.