Gå direkt till textinnehållet

Efter sprängningen: Kräver bättre rutiner

När en sprängladdning detonerade utanför Borås Tidning förra året sprang en av journalisterna ut för att dokumentera händelsen. Arbetsmiljöverket är kritiska till att arbetsgivaren saknat rutiner för hur personalen ska hantera sådana händelser. ”Det handlar om journalister i det här fallet, det finns en ryggmärgsreflex att man vill ut och dokumentera”, säger ledningen.

Det var den 24 september förra året som en sprängladdning detonerade utanför en av entréerna till Borås Tidning. Kort efter detonationen hittades även ett annat föremål som polisen misstänkte var en hemmagjord bomb.

Det fanns tre reportrar kvar i huset när det hände, varav en nattreporter. 

Vid den här tidpunkten var det andra gången på bara några dagar som en stor smäll hördes över Borås, vilket fick polisen att inleda en så kallad särskild händelse. I dag är utredningen nedlagd. 

Efter påbackning från Arbetsmiljöverket har ägaren Gota Media svarat på frågor kring deras arbetsmiljöarbete med anledning av händelsen. 

I skrivelsen till Arbetsmiljöverket berättar Gota Media att de anser det svårt att förebygga sådana händelser som en sprängladdning som detonerar. 

”Företaget kan inte se att det finns någon möjlighet att förebygga den här typen av händelser”, skriver de.

Det får kritik av Arbetsmiljöverket. Efter en egen egen utredning, som Journalisten har tagit del av, konstaterar nämligen Arbetsmiljöverket att BT saknar tillräckligt tydliga rutiner för att riskbedöma riskfyllda situationer i arbetet.

”I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att aktivt leta efter, bedöma och hantera risker i arbetsmiljön, oavsett var arbetet utförs”, skriver Arbetsmiljöverkets utredare. 

Verket kräver nu att Gota Media ser över rutinerna och tydliggör för personalen hur riskbedömning görs och vem det åligger att bedöma risker vid olika situationer. 

Det finns ingen intern kritik mot företaget efter händelsen. När vi ringer runt säger både journalistklubben och företagsledningen att de aldrig hade kunnat drömma om att de skulle behöva hantera en sådan här typ av händelse. 

– Generellt var folk väldigt tagna när det hände, men det framgick rätt fort under vår bevakning och i kontakten med polisen att man inte kunde hitta något hot mot oss. Inte heller att det var kopplat till något vi hade skrivit om. Så den första oron lade sig ganska snabbt, berättar Niclas Sennerteg, vice ordförande i Journalistklubben. 

I dag är händelsen ingen större snackis på redaktionen. Oftast handlar det istället om att tidningens reportrar får prata om det med andra när de är ute på jobb. 

– Det är många som vill prata om det här. Läsarna kommer ihåg händelsen, säger Niclas Sennerteg.

Klubben menar att de olika säkerhetsåtgärder och nya rutiner som infördes har varit bra. 

– Kritiken från Arbetsmiljöverket riktar sig, som jag har förstått det, mot hur det var innan sprängningen. Även om det har förekommit hotbilder av olika slag mot medarbetare så förstår jag att det här med sprängningar är ingenting ledningen har haft på agendan, säger Niclas Sennerteg.

Anneli Johannisson är personalchef på Gota Media. Hon berättar att företaget har en utarbetad säkerhetspolicy för hur man ska agera vid hot och våld.

Det finns rutiner kring krisgrupper och annan typ av krisberedskap som checklistor som ska gås igenom vid olika händelser. Man har även skyddsutrustning för speciella situationer, och åker ut i omärkta bilar för att inte synas för mycket.

– Det som hände var att vi hade en webbredaktör som jobbade natt som gick ut ur huset och tog bilder, och det är där Arbetsmiljöverket vill att vi ska göra en dokumentation för hur vi ska hantera ett sådant läge framåt. Vi behöver hitta två eller tre riskområden inom vår verksamhet där vi behöver införa bättre rutiner vid tillbud, och där har vi inte landat än vilka riskområden vi vill fokusera på, säger Anneli Johannisson. 

Ni skriver själva till Arbetsmiljöverket att ”företaget inte kan se hur man kan jobba med sådana här saker”. Ser ni annorlunda på det idag?

– Om det sker en sprängning kan vi inte påverka, vi har exempelvis också andra hyresgäster i huset. Det vi däremot kan göra är att förtydliga vilka rutiner som gäller för den som sitter ensam och jobbar på natten, säger Anneli Johannisson. 

– Det handlar det om journalister i det här fallet också, det finns en ryggmärgsreflex att man vill ut och dokumentera. Det vi har framför oss nu är hur vi ska förtydliga hur man ska agera. Ska man vänta tills polisen säkrat platsen? Hålla sig bakom avspärrat område? Det kanske behövs en kontakt med närmaste chef så att man bollar i sådan situationer om ska gå ut eller om det inte är säkert? 

Bild: Efter sprängningen skrev chefredaktören Stefan Eklund om att de aldrig skulle tystna. Foto: Skärmdump från bt.se

Anneli Johannisson menar att händelsen är speciell på så många sätt. Exempelvis att det hände vid ensamarbete, som normalt inte innebär något arbete på fältet, utan bara telefon eller internetbaserat arbete. 

– Nästa gång kanske det är en skottlossning nere på stan. Det är en massa sådant vi behöver landa i kring våra rutiner. Det här var en händelse som vi inte har tagit höjd för inser man ju nu.

Senast den 3 juni måste BT ha kommit med ett svar till Arbetsmiljöverket hur man hanterat bristerna. 

– Nästa vecka ska vi sätta oss lokalt och få det här på plats, säger Anneli Johannisson.

Fler avsnitt
Fler videos