Gå direkt till textinnehållet

”Dra dig inte för att sjukskriva dig”

FATTIGFÄLLAN Charlotta von Zweigbergks bok Fattigfällan, om f-skattaren Beata som blir sjuk och snabbt rasar igenom hålen i det sociala skyddsnätet, har kallats ”fasaväckande”, ”ögonöppnare” och ”rysare”. Von Zweigbergk visste en del om fattigdom på förhand – men blev överraskad av gensvaret boken fått.

– Jag får fortfarande brev varje dag från folk som säger ”Jag är Beata, du skriver om mig”, berättar Charlotta von Zweigbergk på telefon från Gotland.

Fattigfällan är ett slags rapportbok skriven som en lång monolog med ”Beata” – ett fiktivt namn på en högst verklig person – som avsändare. Den kom ut i augusti förra året och blev Augustnominerad i höstas. Charlotta von Zweigbergk ägnar mycket tid åt att resa runt och berätta om boken. Intresset har varit överväldigande. Kanske beror det på Beatas medelklassbakgrund, menar Charlotta von Zweigbergk.

– Det här är en människa som ingen trott skulle hamna i fattigdom. Vi är vana vid romerna, missbrukarna … det är svårare att greppa att det är en helt vanlig människa som inte har pengar till mat och hyra. Det hade kunnat vara din syster, din kompis, vem som helst. En människa som arbetat och betalat sina räkningar prickfritt i hela sitt liv.

Bokens Beata är f-skattare i ett kreativt yrke. När hon drabbas av fysisk sjukdom – som hon länge förträngt – faller hon skrämmande snabbt mellan trygghetssystemets alla stolar. Under sin sjukhusvistelse har hon glömt att sjukanmäla sig till Försäkringskassan, och får vänta länge på ersättning, samtidigt som Skatteverket kräver att hon fortsätter betala in skatt och sociala avgifter. Från att ha haft ett ordnat medelklassliv blir Beata på kort tid utblottad, hänvisad till försörjningsstöd. Men för att ha rätt till försörjningsstöd måste hon avsäga sig sin f-skatt.

Hon sugs in i vad som beskrivs som en fem år lång Kafkaartad kamp mot framför allt kommunens socialtjänst. Hon lever ångestfylld, hungrig och förfulad av fattigdom. Vännerna finns och hjälper en hel del, men förstår eller vill inte ta in vidden av hennes nöd.

Charlotta von Zweigbergk blev ombedd av Ordfront förlag att skriva boken, efter att Beata önskat att hon skulle berätta hennes historia.

– Hon visste att jag fanns och att jag visste en del om hur man kan behöva kämpa. Jag har tidigare varit sjukskriven en lång tid, när jag hade hjärnhinneinflammation. Det slutade med en restskatt på 85 000 – det är inte roligt när man är ensam med tre barn.

Beatas berättelse var ”förfärlig” att skriva, både rent skrivtekniskt på grund av mängden material, och känslomässigt.

– Jag var ledsen, upprörd, asförbannad, säger Charlotta von Zweigbergk.

Vad visste du om risken att hamna i fattigdom innan?
– Ganska mycket. Jag var nog betydligt mindre naiv än många andra, eftersom jag hade nosat i de trakterna själv och har kontakt med andra ensamföräldrar, till exempel.

Hur har din blick förändrats av arbetet med Fattigfällan?
– Det är värre än vad jag hade velat tro. När jag skrev boken hoppades jag ännu att Beata var unik, att hon bara haft fruktansvärd otur. 

Vilka reaktioner har du fått på boken från dina frilansvänner?
– Det väcker oro. Tyvärr säger också en del att de vet mycket om det här.

Det finns många som har f-skatt ofrivilligt i dag, påpekar hon, inte bara inom kreativa yrken. Samtidigt är regelverken i trygghetssystemen anpassade till en arbetsmarknad med huvudsakligen tillsvidareanställningar, visar en rapport från TCO från 2015.

Samma rapport slår fast att egen­företagare oftare är sjuknärvarande jämfört med anställda. Var fjärde sjuk egenföretagare struntar i att sjukskriva sig.

– Att sjukskriva sig blir lätt katastrof eftersom man inte snabbt kan frysa inbetalningen av sociala avgifter och skatt, kommenterar Charlotta von Zweigbergk.

Och för att få försörjningsstöd måste man alltså lägga ner sitt företag – det som skulle kunna ge pengar på sikt. Det innebär ett jätteglapp i systemet, menar Charlotta von Zweigbergk. 

Att det är kontraproduktivt att kräva avveckling av eventuell f-skatt för att kunna få olika bidrag, är en av de saker som Fattigfällan lyfter i några avslutande tips till politiker och till den som har en vän som blivit fattig. 

Charlotta von Zweigbergk drar sig för att ge några motsvarande tips för att undvika att hamna i Beatas sits. Det blir lätt förnumstigt, menar hon.

– Myndigheter och andra får det ofta att låta som att man har ett val, men hur väljer man mer trygghet med låga inkomster, som många f-skattare har? Den som lever på marginalen kan inte spara undan eller betala dyra försäkringar. Det handlar inte om att man inte har fattat.

Men tre råd skickar hon med:

  • Kolla vilken inkomst du angett till Försäkringskassan, så den stämmer med vad du tjänar.
  • Dra dig inte för att sjukskriva dig när du blir sjuk! Ta det på allvar, anmäl med en gång. 
  • Passa på medan du är frisk att trycka på politiker, så här konstigt kan det inte vara.

Så, hur går det för Beata i dag?
– Det är ingen strålande happy end, men det går bättre. Hon arbetar lite grann, och hon vägrar att gå till soc igen. Att sluta gå dit var det som fick henne att resa sig, det är förfärligt men så är det.

 

RÅDGIVAREN: 
Ta ut lön och skatta

Camilla Hellén är senior rådgivare på försäkringsbolaget PP Pension och jobbar bland annat mot egenföretagare.

– Vi har bra trygghetssystem i Sverige, den största fallgropen jag ser för egenföretagare är att man inte har ett tillräckligt överskott i verksamheten. Alla system bygger på den inkomst man har. Tar man ut för låg lön eller har för låg vinst blir det ett stort tapp om det händer något, säger hon. 
Här är hennes råd till frilansar:

  • Ta ut lön och skatta för den så att pengarna syns i systemet.
  • Skaffa dig en bild av hur din situation faktiskt ser ut. Fundera på: vad händer om jag blir sjuk, vilka ersättningsnivåer får jag?
  • Har man möjlighet att spara pengar rekommenderar jag att verkligen fundera på vilken typ av sparande som är bäst, en pensionsförsäkring behöver till exempel inte alltid vara det bästa. Ibland kan ett privat sparande vara bättre. 
  • Säkerställ att du klarar de karensdagar du valt och ha en buffert så du klarar dig under åtminstone karensperioden, gärna längre. 
  • Prioritera vilket skydd du behöver utanför trygghetssystemen. Se till din familjesituation. 

Fakta/Så räknas din sjukpenning ut

  • Har ditt företag funnits längre än 24 månader är det din faktiska inkomst av näringsverksamhet som ligger till grund för hur mycket du får i sjukpenning. För att räkna ut den utgår Försäkringskassan från din beskattade och deklarerade inkomst de tre senaste åren. F-kassan tittar på hur inkomsterna har utvecklats under de tre åren (uppåt, nedåt eller varierande) och avgör utifrån det. 
  • Ovanstående gäller bara personer som under tre år i rad haft inkomst av näringsverksamhet som understiger jämförelseinkomst. För personer som inte i flera år tjänat under jämförelseinkomst kan Försäkringskassan se till mer aktuella underlag, som senaste årets taxering eller en resultatrapport.
  • Har ditt företag funnits i kortare tid än 24 månader får du enligt reglerna minst lika mycket i sjukpenning som genomsnittet för vad en anställd med samma arbetsuppgifter och arbetsomfattning skulle ha haft. Obs! Detta gäller inte för den som driver ett aktiebolag, endast handelsbolag och enskild näringsverksamhet. För att ha rätt till SGI som anställd i eget aktiebolag måste man ta ut lön för eget utfört arbete.
  • Tänk på att Försäkringskassan tittar på ditt verkliga intjänade resultat. Om du fonderar eller återför fonderade pengar räknas den summan inte in i beräkningen av din SGI.

Fakta/Karensdagar

  • Som egen företagare väljer du själv hur många karensdagar (inledande sjukdagar utan ersättning) du vill ha: 1, 14, 30, 60 eller 90. Ju fler karensdagar, desto lägre sjukförsäkringsavgift. Om du inte gör något val gäller sju karensdagar.
  • En sänkning av karenstiden föregås av en uppsägningstid som räknas från och med att Försäkringskassan tar emot anmälan om sänkt karenstid.
  • Den som fyllt 55 år kan inte längre ändra till en kortare karenstid.
  • Sjukdom ska anmälas förs­ta dagen för att du ska kunna få sjukpenning. Den som glömmer det kan få ersättning för högst sju dagar innan anmälan gjordes. Den tiden kan förlängas om du inte har kunnat göra anmälan tidigare eller om det finns särskilda skäl, till exempel allvarlig sjukdom.
  • Din SGI skyddas dock från förs­ta sjukdagen även om du inte kan få ersättning för mer än sju dagar retroaktivt från det att du gjort sjukanmälan. Sådant skydd förutsätter att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel.

Källa: Försäkringskassan

Fler avsnitt
Fler videos