Gå direkt till textinnehållet

”Det går inte att ställa rätt följdfrågor när man ska granska”

Pandemin har satt strålkastarljuset på allvarliga brister när det gäller insynen i flera myndigheter. Nu vittnar allt fler redaktioner om att vanliga "kollar" och reportersamtal fastnar i kundtjänster, förblir obesvarade, eller fördröjs när den ökande mängden kommunikatörer ska hantera all information. Samtidigt har TU skickat en skrivelse till justitieministern med krav på en utredning av vad som har gått snett med offentlighetsprincipen under corona. 

Under pandemin har Journalisten i en rad artiklar berättat hur enskilda journalister, chefer och medier råkat ut för myndigheter som på det ena eller andra sättet äventyrat eller satt offentlighetsprincipen och meddelarfriheten ur spel. 

Flera läsare har hört av sig till Journalisten med egna erfarenheter om svårigheterna med att få information från myndigheterna. 

En av dem är Elisabet Andersson, reporter på Gotlands Allehanda. Hon upplever att allt fler presstjänster – exempelvis Boverket och Migrationsverket – hänvisar henne till att mejla istället för att ringa. 

– För det första blir det dubbeljobb. Först ringer man, vilket man gör för att man behöver snabb hjälp och svar, och då får man höra att man ska mejla istället. Sen ska man skriva samma ärende i ett mejl. Jag tycker att det är deras jobb att svara i telefon när jag ringer, säger Elisabet Andersson, som har varit journalist i 15 år.  

– Det kan ta en halv dag att få svar på en enkel och snabb fråga, tillägger hon.  

Elisabet Andersson menar att politiker generellt är bättre på att vara kontaktbara än andra i offentligheten. Så var det när hon jobbade i Stockholm och så är det även numera när hon bevakar Gotland. 

– Det är främst tjänstemännen som man inte får ringa direkt, det finns inga telefonnummer, och finns det så svarar de sällan. Man hamnar hos en presstjänst eller till och med en kundtjänst där man som medborgare ska skicka in sina klagomål, säger hon.  

På Gotlands Allehanda har man haft stora problem med kontaktbarheten både hos Polisen och den Teknikförvaltningen på Region Gotland. 

Elisabet Andersson berättar att tidningens nyhetschef kontaktat Region Gotland och bett om den interna telefonlistan för att försöka komma till bukt med problemet. 

– Polisen har vi ständigt problem med, de svarar inte på sin presstelefon. Det leder till att det blir svårt att få fram information om vad som har hänt på ön. Exempelvis har Polisen ett pressnummer som man kan ringa och få reda på vad som har hänt på natten. Där svarar de ibland inte förrän 16.00 på eftermiddagen. Sen har det ändå inte hänt något när man kommer fram så de verkar inte haft akuta grejer att ta tag i, säger Elisabet Andersson.  

Patric Ramberg är chef på Teknikförvaltningen vid Region Gotland. Han känner väl till att det har varit problem med kontaktbarheten och ser allvarligt på det. 

– Vår uppgift är att vara tillgängliga för allmänheten, företagare och medier. Vi har haft diskussioner kring det här och jobbar på olika sätt för at förbättra oss. Sen är det några gånger när medier ringt oss och inte fått tag i någon, men inte lämnat något meddelande och det tycker jag faller tillbaka på dem. Vi har inte i alla lägen möjligheten att svara direkt, men visst vet vi att det finns förbättringspotential här, säger Patric Ramberg. 

Så sent som i februari uppmärksammade Journalisten en annan händelse i småländska Älmhult. En reporter på SVT Nyheter Småland hade frågat Älmhults kommun vad det kostade skattebetalarna att man byggde en gemensam lekplats i centrum tillsammans med storföretaget Ikea. 

Kommunens planeringschef uppgav då att han först ville fråga IKEA om lov att redovisa kommunens kostnader, innan han kunde svara. 

Erik Nielsen är redaktör på SVT Nyheter Småland. Under sina 12 år på redaktionen har de sällan haft problem att få ut handlingar från myndigheter, även om det kan ta lite till ibland. 

Däremot märker även de av att det har blivit allt svårare att få prata med sakkunniga på området. 

– Ofta hamnar man hos en kommunikatör, framför allt har det blivit tydligt under pandemin när det stundtals varit hopplöst att hamna rätt, säger Erik Nielsen.

Ett av problemen är att kommunikatörerna sällan kan den specifika saken eller ämnet man vill rapportera om lika bra som de sakkunniga tjänstemännen.

– De kanske rabblar utifrån en lapp, men det går inte att ställa rätt följdfrågor när man ska granska. Framför allt idag när journalistiken ska gå snabbt så blir det jättemycket svårare för oss att leva upp till publikens förväntningar när vi hela tiden måste gå via språkrör, säger Erik Nielsen.

Flera medier har den senaste tiden gjort egna artiklar och tv-program om samma typ av problem under pandemin. För att nämna några avslöjade exempelvis Sörmlands Media förra året hur åtta av tio kommuner i bevakningsområdet hade mörkat uppgifter om pandemin

Det blev även omfattande debatt sedan Nerikes Allehanda avslöjat hur Örebro kommun uppmanade sina 13 000 anställda, via ett meddelande på intranätet, att inte prata med medier alls om coronahanteringen. 

Nerikes Allehanda. Foto: Tor Johnsson.

I onsdags sände SVTs Uppdrag Granskning ett reportage i ämnet. Reportern Anna-Klara Bankel pratade med Journalisten tidigare i veckan och berättade att hon och hennes kollegor ser ett mönster.  

– Många offentliganställda känner inte till meddelarfriheten, eller vågar inte prata. Vi möter personer som säger att de har fått veta av sina chefer att de inte får prata med medier, och det stämmer ju inte. Offentliganställda har en långtgående kritikrätt. Vi har själva märkt på Uppdrag granskning att det har blivit svårare att få folk att ställa upp på intervjuer de senaste åren. Vi har egna erfarenheter av detta, sade Anna-Klara Bankel.

Anna-Klara Bankel, SVT. Foto: SVT

Journalisten kan också berätta att våren 2020 skickade TU – Tidningsutgivarna en formell skrivelse till justitieminister Morgan Johansson där man begärde en särskild utredning av hur offentlighetsprincipen och meddelarfriheten fungerat under pandemin. 

– Vi underströk att det inte ska handla om att hitta syndabockar utan ge svar på varför det inte fungerade och hur det kan funka bättre nästa gång det blir kris, säger Per Hultengård, TUs jurist. 

Det har fortfarande inte kommit något svar på skrivelsen så TU har skickat in en skrivelse till där man har påmint om saken.

– Sen hörde departementet av sig strax innan jul där man sa att de inte har glömt bort det, och funderar på saken. Nåt mer har jag inte hört, fortsätter Per Hultengård. 

Sörmland Medias chefredaktör Eva Burman har JO-anmält chefer inom kommunerna för deras hantering av informationen under pandemin. Till Journalisten uppger hon att hon räknar med ett uttalande från JO i sommar. 

– I JO-ärendet från Sörmland finns det gott om dokumentation och jag vet att man har ställt en rad frågor till både kommunerna och regionen i det fallet. Jag hoppas och tror det blir tydligt kring hur man får och inte får agera som myndighet där, säger Per Hultengård.

Journalisten söker Morgan Johanssons presskontakt.

Läs mer: Mindre insyn i offentliga Sverige

Läs också Journalistens granskningar:

  • I reportaget Så vittrar en demokrati berättade vi hur Huddinge kommun utövat påtryckningar mot en lokalreporter samt försökt att göra sig av med en av sina egna revisorer, den sistnämnda hade larmat om allvarliga brister i kommunens sätt att hantera allmänna handlingar. 
  • I Så sluter sig polisen vittnade kriminaljournalister och chefer på några av landets största mediehus om hur myndigheten systematiskt mörkar uppgifter som ska vara offentliga. Samtidigt målas en bild upp av hur polisen vill styra informationen och bygger upp en mur av kommunikatörer som gjort det allt svårare att komma nära källan. 
Fler avsnitt
Fler videos