Maria Rimpi, Svenska Dagbladet, Torbjörn Nilsson, Expressen, Jenny Jewert, frilansande vetenskapsjournalist och Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och frilansjournalist, diskuterade journalistik om kost och hälsa.

"Det är vår uppgift att
sålla bort hälsotramset"

6 juli, 2018

Almedalen 2018 I medierna lanseras nya superdieter och larmas om vad vi bör och inte bör äta. Men kost- och hälsojournalistiken har blivit bättre. Det var panelen i Brödinstitutets seminarium om "hur hälsojournalister kan påverka fake news i hälsodebatten" överens om.

Brödinstitutets talesperson Maria Sitell och hennes programledarkollega Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på Unites Minds, radade upp en del dåliga exempel på journalistik om samband mellan mat och hälsa. Och de var kritiska till många av de superdieter som lyfts fram i medier, utan vetenskapligt belägg.

- Det ger bra rubriker men främjar inte forskningen, tyckte Ingela Stenson. Det är journalistik som lurar människor,

Hon irriterade sig på medier som presenterar långtgående slutsatser i forskningen baserad på små vetenskapliga studier.

- Folk läser larmrapporterna och tror att det är sant, menade hon.

Och Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare på Karolinska institutet som i SvD granskar omskrivna vetenskapliga rön, höll med om att folk gärna vill lita på de nya trender som tas upp.

- Kost och hälsa har blivit vår nya religion och vi är inte alltid så benägna att lyssna till fakta.

Hon framhöll att kostfrågor handlar mycket om känslor.

- Så det är vår uppgift som journalister att sålla bort det värsta tramset och att vara källkritiska. I dag har informationsavdelningarna på universiteten blivit PR-byråer, som gärna vill leverera nyheter som medierna nappar på. En anledning är att det ökar chansen att få mer anslag till forskningen om den uppmärksammas.

Hon avfärdade inte sponsrad forskning, men ansåg att man måste vara tydlig med att berätta om någon betalat för en forskarrapport.

- Finns det bakomliggande intressen så är det möjligt att vinkla och tolka resultat på olika sätt.

Svenska Dagbladet har skrivit mycket om de här frågorna på senare tid. Redaktionschefen Maria Rimpi menade att forskningen är glödhet i dag och att det är viktigt för tidningen att ”vara där läsarna är”. Liksom övriga i panelen tyckte hon att det görs mycket bra journalistik om kost och hälsa i dag.

- Vi måste ha rubriker som lockar in läsarna eftersom vi har läsarbetalt material på nätet. Men om vi inte levererar bra innehåll blir läsarna besvikna och vänder sig någon annanstans. Vi måste fördjupa och förklara och lyfta fram det som är bra i forskningen.

Jenny Jewert, frilansande vetenskapsjournalist, höll fram att vetenskapsjournalister vill vara med där ny forskning presenteras.

- Vi kan inte vänta på att Livsmedelsverket ska komma med ett utlåtande innan vi skriver. Däremot måste vi vara glasklara mot läsarna att den studie vi rapporterar om bara har tittat på en liten bit av pusslet.

Torbjörn Nilsson, politikreporter på Expressen, var inbjuden som "oexperten" på hälsa hittade en ingång utifrån sitt ämnesområde.

- Jag känner igen mig i det ni tar upp. Det är svårt att sälja in ett jobb till redaktionen om att Moderaterna vill höja skatten. En lika stor utmaning är det att göra en rubrik på att det är bra att äta grönsaker. Alla vet det redan. Vill man inte förenkla så blir det svårare att nå ut, sade han.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Almedalen 2018

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Grävfonden

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies