Deras examensarbete på JMK kan leda till lagändring

På onsdagen publicerade Aftonbladet en artikel om att en internationellt efterlyst konstbedragare fick hemtjänst och pension utbetald samtidigt som hon höll sig undan ett fängelsestraff. Det är en av fem artiklar i en serie om hur dömda och efterlysta brottslingar tar öppet del av samhällets förmåner. Bakom avslöjandena i Aftonbladet står Marcus Andersson och Patrik Dahlin, som gjorde researchen som examensarbete på journalistutbildning på JMK i Stockholm.

– Vi hörde talas om den här kvinnan som hade varit efterlyst i tio år efter att domen vunnit laga kraft, och bestämde oss för att kolla vad hon gjort under den tiden, berättar Patrik Dahlin.

– Vi tänkte först att det skulle bli ett reportage. Men när vi fick fram att hon fått hemtjänst och pension och till och med drivit ett fall i förvaltningsrätten mot sin kommun samtidigt som hon var efterlyst började vi misstänka att det kunde finnas fler fall. Då började det stora researcharbetet.

Annons

Patrik Dahlin och Marcus Andersson begärde ut uppgifter om alla efterlysningar från Kriminalvården sedan 2012, och fick ut personnummer på 855 individer. Sedan började de kolla dem mot Skatteverket för att se om de haft inkomst efter att de blivit dömda. För att hitta vilka som betalat ut eventuella inkomster begärde de att få ut uppgifter om löneutmätningar hos Kronofogden, och utbetalningar från Försäkringskassan.

Sedan fortsatte de med en rad andra myndighetsregister: tingsrätter, förvaltningsrätter, Transportstyrelsen, Pensionsmyndigheten och Bolagsverket. De kollade bland annat om någon deltagit i vuxenutbildning i kommunerna där de tidigare har bott, om någon fått CSN-utbetalningar och om någon registrerat fastigheter hos Lantmäteriet. Och de ringde väldigt många människor i personernas närhet.

Till slut hade de en lista på 146 personer som mellan 2012 och 2015 inte infunnit sig för att avtjäna fängelsestraff och som fortfarande är efterlysta. Av dem har 38 personer på olika sätt fått hjälp av svenska myndigheter eller lämnat tydliga spår samtidigt som de hållit sig undan rättvisan.

– Vi letade hos myndigheter och i sociala medier och hittade många personer. Man undrar ju hur polisen går till väga för att hitta efterlysta om de varken letar i sociala medier eller i offentliga register hos andra svenska myndigheter. Vi förstod direkt att det var en bra nyhet, säger Marcus Andersson.

De började jobba med granskningen i mars och i slutet av maj var researchen klar och de tog kontakt med Aftonbladet. De fick komplettera sin lista med fler namn, och Aftonbladets reporter Joachim Kerpner kopplades in för rapporteringen. Responsen från läsare har varit enorm och avslöjandet har lett till att politiker nu öppnar för en lagändring. Det finns en riksdagsmajoritet för att stoppa bidrag till efterlysta, enligt Aftonbladet.

Hur känns det att få ett sådant genomslag?
– Ovant, säger Patrik Dahlin. Jag har gjort praktik och hoppat in på Upsala Nya Tidning, och lokaljournalistik är förstås jätteviktig, men man får ju inte samma läsning och lika mycket reaktioner. Det är otroligt roligt.

– Det känns förstås jättekul att det fått genomslag, och att det kan leda till en förändring, säger Marcus Andersson, som gjorde praktik och vikarierar på Dagens Nyheter.

Det verkar som att ni kan offentlighetsprincipen väldigt bra och vet hur ni kan hitta information i offentliga register. Har ni tidigare erfarenhet av det?
– Det har varit fokus på offentlighetsprincipen och juridiken under utbildningen på JMK, inte minst under Nils Funckes kurser. Vi har haft stor nytta av utbildningen i det här arbetet, säger Patrik Dahlin.

Marcus Andersson instämmer:

– Det som har tagit mest tid i researchen är idéarbetet och att ta fram metoden för att hitta information. Där har utbildningen varit viktig. Det har faktiskt inte känts särskilt betungande arbete eftersom vi hela tiden hittat vägar för att få ut uppgifter, säger Marcus Andersson.