Gå direkt till textinnehållet

Därför namnpublicerar medierna toppjuristen

De flesta stora redaktioner namnger nu den våldtäktsmisstänkte toppjuristen efter att han själv gått ut och bett om att bli namngiven. Flera nyhetsledande medier gick ut med namnet utan egen intervju med advokaten. UPPDATERAD

”Toppjuristen” sitter sedan förra veckan häktad för misstänkt våldtäkt. I tisdags meddelade mannens advokat att den misstänkte själv vill bli namngiven i medierna.

”Han tycker inte det finns någon anledning att kalla honom toppjuristen när han har ett namn”, sade advokaten Ola Salomonsson till Aftonbladet.

Expressen, SVT Nyheter, DN, Aftonbladet och TV4 är några av de stora svenska redaktioner som sedan dess namnpublicerat.

Annons Annons

TV4s nyhetschef Fredrick Malmberg: – Vi skulle aldrig ha namngett utan egen intervju. Foto: Tor Johnsson.

– Vi namnger honom på grund av att vi får en intervju med advokaten Ola Salomonsson, som berättar att han tycker att det är konstigt själv att vi inte namnger honom. Det är inte det enda vi hade att gå på, utan också den framträdande roll som han haft. Och han är en person som verkligen förstår vad publicitetsskada innebär, säger TV4s nyhetschef Fredrick Malmberg.

– Men vi skulle aldrig ha namngett om vi inte hade en egen intervju med Salomonsson.

Aftonbladet hade egen intervju med advokaten på tisdagen. Foto: Tor Johnsson.

Såväl Aftonbladet som TV4 Nyheterna hade egna intervjuer med mannens advokat på tisdagen. Expressen hade däremot ingen egen intervju, utan hänvisade till Aftonbladet och TV4 när tidningen på sin sajt namngav juristen på tisdagseftermiddagen.

– Det var självklart att namnpublicera. Det är en historia som har ett stort allmänintresse, säger Expressens chefredaktör Klas Granström.

Ni hade ingen egen bekräftelse från advokaten, men valde att namnge ändå?
– Det stämmer. Vi läste och analyserade det som han sade till Aftonbladet, och för oss lämnade det inga frågetecken, säger Granström.

Även SVT Nyheter namngav juristen på tisdagskvällen utan egen intervju.

– Vi fick inte tag på Salomonson själva i tisdags eftermiddag. Så länge bara Aftonbladet hade uppgiften att mannen ville träda fram avstod vi från att publicera. Men när också TV4 hade advokaten i en bandad tv-intervju där han tydligt sade samma sak kände jag mig trygg med att publicera, menar Michael Kucera, tf utgivare.

Dagens Nyheter avvaktade med namnpublicering till dess att tidningen fått egen bekräftelse från advokaten på onsdagskvällen.

Aftonbladets stf ansvarig utgivare Martin Schori konstaterar att tidningen avstod från namngivning i samband med häktningen:
– Han är visserligen misstänkt för ett väldigt allvarligt brott och har under decennier varit en extremt högt uppsatt jurist som debatterat sexbrottsfall öppet. Men vi ville vänta tills vi hade mer information om misstankarna eller tills processen kommit längre.

Samtidigt varnade kriminologiprofessorn Leif GW Persson i TV4s Nyhetsmorgon för att viljan att gå ut med namn kan vara del i en medveten strategi från försvarets sida – eftersom mannen samtidigt gick ut med uppgifter om kvinnan som anmält honom.

”Det här är ett led i ett så kallat medialt skadebegränsande program. För samtidigt som man talar om vem det är passar man på att avslöja saker om målsägaren”, säger Leif GW Persson i TV4.

TV4 Nyheterna var noga med att genom sin kommentator Per Hermanrud lyfta samma sak.

– Vi vill att tittarna ska veta om att det här kan vara en del av en strategi, att försöka framstå som trovärdig och rikta uppmärksamheten mot offret, säger Fredrick Malmberg.

Huruvida namngivningen kan användas för eller emot den misstänkte i den juridiska processen påverkar inte Aftonbladets utgivarbeslut, enligt Martin Schori:

– Att vi anonymiserar misstänkta handlar ju framför allt om att begränsa en publicitetsskada. Om den vi skriver om vill bli namngiven blir det ju svårt att hävda att vi orsakat honom någon sådan.

– Vår uppgift och roll är att väga allmänintresse mot publicitetsskada mot varandra. Däremot har vi som vanligt varit försiktiga med utpekande detaljer om målsäganden i fallet. 

Också Expressens Klas Granström menar att det saknas relevans huruvida namnpubliceringen kan vara en del av försvaret.

– Vi rapporterar och vill berätta så detaljerat som möjligt. Vi kan få ut en så fullständig bild som möjligt med namn och bild, säger Granström.

SVT Nyheters Michael Kucera lyfter att SVT för att ge en balanserad och heltäckande bild av det man känner till om målet publicerar också uppgifter om den anmälande kvinnan:

– Detta är uppgifter som vår granskningsdesk tagit fram genom kvalificerat researcharbete och flera källor. Våra uppgifter kommer inte från försvaret. Fortsatt gäller att vi är sparsmakade med detaljer i fallet. 

SR Ekot har hittills inte gått ut med mannens namn. Ekochefen Klas Wolf-Watz hänvisar till att Ekot inte gjort någon ny publicering om fallet den här veckan. Eventuell namngivning avgörs när det är dags att publicera något om fallet, enligt Wolf-Watz.

Svenska Dagbladet har heller inte namnpublicerat. Publishern Anna Careborg anser att det är ett tungt argument att personen ifråga vill bli namngiven:

– Men det är viktigt att det inte styr rakt av – det är ju ansvarig utgivare som måste göra avvägningen här vad gäller namnpublicering. Det är intressant att vi gör olika bedömningar, och avgörande här skulle jag nog säga är avvägningen vad gäller publicitetsskada för tredje man – det kan uppstå både av att publicera namn och av att inte göra det.

SvD tar löpande beslut i fallet och kan komma att landa i ett annat beslut om till exempel åtal väcks eller annan ny information kommer, påpekar Anna Careborg.

UPPDATERING, 23 mars: Toppjuristen är inte längre misstänkt för våldtäkt, och har släppts ur häktet. Förundersökningen läggs ned med motiveringen att brott inte kan styrkas.

Fler avsnitt
Fler videos