Brittisk press överväger bojkott
Den breda politiska överenskommelsen om ett nytt brittiskt pressetiskt system hann inte bli ett dygn gammalt förrän det är hotat av bojkott från stora tidningshus.
Flera brittiska rikstidningar riktar kritik mot måndagens uppgörelse mellan de tre stora partierna i parlamentet. Samtidigt har tidningarna kopplat in jurister för att undersöka möjligheterna och riskerna med att ställa sig utanför det nya pressetiska systemet. Det rapporterar BBC.
Den enda tidning som öppet välkomnat uppgörelsen är the Independent. Fyra av Storbritanniens största mediekoncerner, Associated Newspapers, News International, Northern & Shell och Telegraph Media Group, riktar i ett gemensamt uttalande hård kritik mot uppgörelsen, som man anser innehåller ”flera mycket omstridda frågor som man ännu inte har löst med branschen”.
Uppgörelsen förhandlades fram under söndagen utan någon kontakt med medieindustrin.
Lokaltidningsorganisationen The Newspaper Society som företräder 1 100 lokaltidningar är mycket kritiska till överenskommelsen, som man anser begränsar yttrande- och tryckfriheten i Storbritannien.
Europeiska säkerhetsorganisationen OSSE varnar för att det nya pressetiska systemet i Storbritannien kan hota pressfriheten i landet, och flera pressfrihetsorganisationer har kritiserat överenskommelsen.
Det nya brittiska pressetiska systemet är komplicerat. Medan Konservativa partiet (Tories) med premiärminister David Cameron i spetsen ville undvika en ny medielag, ville såväl koalitionspartiet Liberaldemokraterna med vice premiärminister Nick Clegg, samt Arbetarpartiet (Labour Party) med oppositionsledaren Ed Miliband driva igenom ny lagstiftning.
Kompromissen blev i stället ett kungligt fördrag (royal charter) som bara kan ändras av en kvalificerad majoritet av rösterna i parlamentet (två tredjedelar).
Ett kungligt fördrag är inte ett parlamentariskt beslut, utan ges av drottningen. Det innebär normalt sett inrättandet av en nämnd eller styrelse, i detta fall en fristående tillsynsnämnd för pressen. I praktiken är det ministrarna som ansvarar för innehållet i de kungliga fördragen, det vill säga den brittiska regeringen i en ”rådgivande roll” till monarken. Fördrag upprättas och kontrolleras av ”the Privy Council”, som leds av vice premiärminister Nick Clegg.
Stads- och universitetsrättigheter är exempel på kungliga fördrag. Universiteten i Cambridge och Oxford har de två äldsta kungliga fördragen i Storbritannien och BBCs verksamhet ligger under kungligt fördrag. Genom att skriva in i det nya fördraget att det bara kan ändras genom en omröstning i parlamentet, har man garanterat att ministrar inte kan förändra det pressetiska systemet på egen hand.
Den nya brittiska pressetiska nämnden kommer att ha betydande makt över pressen i England och Wales, dock ej i Skottland som inte omfattas av det nya fördraget. Bland annat kan nämnden tvinga tidningar att trycka ursäkter på förstasidan och tvinga fram skadestånd om upp till en procent av den årliga vinsten, dock maximalt en miljon pund.
Nämnden tillsätts av en grupp bestående av representanter från rättsväsendet, allmänheten samt mediebranschen.
Det brittiska parlamentet kommer att lagstifta om kraftigt höjda bötesbelopp vid förtal för tidningar och nyhetssajter som står utanför det pressetiska systemet, för att förmå tidningarna att välja att gå med i systemet.
