Gå direkt till textinnehållet

Bråk om lönemärket i avtalsrörelsen

Förhandlingarna om nya kollektivavtal har återupptagits mellan Medieföretagen och Journalistförbundet, men olika tolkningar av lönemärket gör att förhandlingarna kan dra ut på tiden – och i värsta fall leda till konflikt.

Avtalsrörelsen pausades i våras på grund av coronakrisen. Den 2 november återupptogs förhandlingarna om nya kollektivavtal för flera fackförbund och arbetsgivarorganisationer, inklusive Journalistförbundet och motparten Meideföretagen.

– Vi kvarstår vid de yrkanden som vi överlämnade till motparten innan avtalsförhandlingarna gjorde uppehåll i våras, säger Katarina Dahlskog, förbundsjurist på Journalistförbundet, till Journalisten.

Omedelbart när avtalsrörelsen drog igång uppstod en tvist på grund av att Almega, där Medieföretagen ingår, och flera fackförbund har olika uppfattningar om hur stort lönemärket är.

Lönemärket är riktmärket för löneökningarna i den svenska avtalsrörelsen, och sätts av den konkurrensutsatta industrin, som är först ut när nya kollektivavtal sluts i Sverige. Den siffra som parterna inom industriavtalet kommer överens om utgår sedan andra branscher ifrån i sina avtalsförhandlingar. Det är alltså industrin som ”sätter märket”.

– Det som kan bli kärvt framöver är att vi fått signaler om att Almega gör en annan tolkning av märket. Vår uppfattning är att lönemärket på våra avtalsområden är 2,9 procent, efter avdrag om 0,3 procentenheter för flexpensionen, från och med den 1 november 2020. Totalt är märket 5,4 procent under avtalsperioden fram till mars 2023, säger Katarina Dahlskog.

Det som har ställt till problem är att parterna har olika tolkningar av avsättningen för flexpension.

– Vi har många medlemmar som arbetat oerhört hårt under året och det blir inte någon retroaktiv höjning från den 1 april 2020. Det är jätteviktigt att Journalistförbundets medlemmar ska ha rätt till lönehöjningar i enlighet med det märke som är satt och vi kan inte acceptera något annat. Vi hoppas att vi kan uppnå en samsyn. Men vi måste vara beredda på att om inte andra parter kan komma överens så kan det påverka även våra kollektivavtalsförhandlingar och vi måste vara beredda att vidta alla åtgärder, säger Katarina Dahlskog.

Kan det bli fråga om strejk?
– Kommer vi inte överens om vad märket är så kan det bli fråga om konfliktåtgärder. Men det är alltid en absolut sista åtgärd och vi har ännu inte diskuterat frågan på djupet med vår motpart Medieföretagen. Vi har en förhoppning om att vi kommer vara överens med vår motpart om märkets storlek i kollektivavtalsförhandlingarna.

Parterna har bytt avtalskrav och Medieföretagen vill bland annat ta bort kompdagar och semesterdagar, ta bort rätten att gå Fojoutbildningar, samt minska föräldralönen och minska ersättningen vid obekväm arbetstid.

– Det är tydligt att arbetsgivarsidan vill få igenom stora försämringar för oss i mediebranschen, vilket vi i vår delegation är väl rustade för att stoppa, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.

Fler avsnitt
Fler videos