”Botten ur för hantverkskorsorden”
Hantverksgjorda korsord ersätts av datorgenererat material i rasande fart, larmar branschföreningen Sveriges Korsordsmakare. ”Fortsätter det så här finns snart inga konstruktörer kvar”, säger korsordskonstruktören Ulf Cavallius. UPPDATERAD
För två år sedan sålde Aller Media samtliga sina korsordstidningar till holländska Keesing Media Group. Året innan hade man köpt Bonniers korsordstitlar. Marknadsdominerande Keesing har verksamhet i tolv länder, producerar 1 200 magasinstitlar per år och verkar även som underleverantör av korsordsmaterial, delvis producerat med halvautomatisk datorteknik.
Allt fler tidningar överger helt eller delvis de hantverksmässigt gjorda korsorden till förmån för datorgenererade, enligt branschföreningen Sveriges Korsordsmakare. Föreningen samlar i dagsläget knappt 90 korsordsmakare. Många vittnar om sinande uppdrag, säger Ulf Cavallius.
Dagstidningar som SvD och DN har gått över till billigare datorgenererade sådana på vardagarna men behåller de hantverksmässigt ritade på helger, enligt Cavallius.
– Vi är inte ute efter att det är synd om oss. Vi kan förstå att tidningarna måste spara pengar och att de som har mycket korsord kör lite blandat. Men vi är angelägna om att både tidningsmakarna och korsordslösarna är observanta på vad som händer. För fortsätter det så finns det snart inga konstruktörer kvar. Kan man inte leva på det måste man ta andra jobb.
Varför är datorgenererade korsord sämre? Ulf Cavallius tillstår att de datorgenererade kryssen har blivit bättre. Idag är många hyfsade, lika bra som kryssen från en dålig konstruktör, menar han.
– Men vad en riktig konstruktör kan bjuda på är en lokalfärg, aktualitet, fyndighet. Och en dator har svårt med olika svårighetsgrad. Skräckexemplet är ett barnkryss med ”Sandemose”. [Där rätt svar är Aksel].
Många konstruktörer har jobbat i många år och har egna kännetecken som kryssmakare.
– Ett datorgjort korsord får aldrig någon som helst personlighet. Utan allt blir likadant, säger Ulf Cavallius.
Sveriges Korsordsmakare går så långt som att varna för att det är en unik svensk kulturyttring och en bildningsbastion som riskerar att försvinna om marknaden fortsätter att förtvina.
– Korsorden har länge varit en folkbildare i Sverige, på ett helt annat sätt än i resten av Europa. Många har lärt sig saker, kryssen har varit svåra.
Anders Juhlin är vd för Keesing i Sverige. Han menar att företaget har ett gott samarbete med Sveriges korsordskonstruktörer.
– Att datorstöd används mer kan man tycka är svårt och jobbigt, men så är det i alla branscher. Titta på dagspressens automatiserade redigering till exempel. Och det är inte en robot som skapar våra korsord, utan erfarna redaktörer med datorstöd. Vi har 30 anställda redaktörer, en del med 27 års erfarenhet.
Enligt Anders Juhlin sjunker efterfrågan hos kunderna på hantverksgjorda, svåra kryss.
– Det som efterfrågas av en ny generation korsordslösare och som växer är kvicka, snabba, lätta kryss, säger Anders Juhlin.
