Gå direkt till textinnehållet

Besvikelse över nya presstödet

Överenskommelsen om nytt presstöd från och med nästa år möts av besvikelse från delar av branschen. Journalistförbundet beskriver den som ett misslyckande. TU välkomnar däremot förslaget.

Överenskommelsen om nytt presstöd väcker frågor i branschen, inte minst rörande hur det nya stödet som ska gå till bevakning av nuvarande så kallade vita fläckar i Sverige är tänkt att fungera.

Jan Scherman, tidigare affärsområdeschef för Aftonbladet TV och VD för TV4 kommenterar, säger till Journalisten att han inte upplever satsningen som tillräcklig:

– Jag är besviken över att det blev så lite. Jag hade hoppats att den långa väntan, tre år, skulle innebära en ordentlig satsning på den lokala journalistiken, säger Jan Scherman.

Annons Annons

Malin Ekman skriver i Svenska Dagbladet att det nya presstödet är ”förvillande likt det gamla”:

”Det statliga mediestödet är ett viktigt ’plåster på såren’. Men det är ingen långsiktig garant på en skev mediemarknad.”

Martin Jönsson skriver i Dagens Nyheter att ”det bidde en tumme”.

”Det vore fel att dra stora växlar på dagens besked. Det rör sig om småpengar i det stora hela och det kommer inte att förändra något radikalt”, skriver Martin Jönsson.

Journalistförbundet anser att politikerna misslyckats med att hitta en långsiktig lösning och att grundproblemen kvarstår med det nya förslaget. Behovet av ett mediestöd kvarstår, anser förbundet.

Förslaget innebär vissa förändringar som delvis gynnar digital journalistik ”men det handlar lika mycket om att hålla liv i det gamla presstödet”, skriver förbundet i ett pressmeddelande.

”Det är så klart positivt att en majoritet av riksdagspartierna lyckats enas om ett förslag och att det tillförs mer pengar till systemet. Tyvärr löser det inte problemet med dagens system, det vill säga att det bygger på hur mediemarknaden var strukturerad tidigare och inte på hur den ser ut 2018”, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling i en kommentar.

Journalistförbundet har tidigare lagt ett förslag som bygger på ett redaktionellt stöd oavsett format, och Medieutredningen lade 2016 ett liknande förslag. Men av de tankegångarna som fanns i utredningen är inte mycket kvar, konstaterar förbundet.

”Det saknades uppenbarligen en politisk enighet för de förslag som Medieutredningen lade fram. Det innebär att detta är den andra utredningen i rad om ett reformerat presstöd som i praktiken misslyckats med sitt uppdrag”, kommenterar Jonas Nordling.

TU välkomnar däremot förslaget:

”Vi är positiva till förslaget och jag välkomnar att det är brett parlamentariskt förankrat. Det är innovativt samtidigt som grunderna i den nuvarande ordningen bibehålls. Det ger stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet”, säger TUs VD Jeanette Gustafsdotter i ett pressmeddelande.

Men hur långsiktigt förslaget egentligen är råder det delade meningar om. Jessica Wennberg, chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, säger till TT att förslaget väcker frågor rörande just detta:

”Det är förstås jätteintressant om vi kan få möjlighet till ännu mer lokal närvaro. Men vad händer när pengarna är slut? Stödet ska ju inte enbart gå till tidningar utan det kan också handla om en ren digital närvaro. Och vad är lokal närvaro? Måste det finnas en lokalredaktion eller kan man vara närvarande i kommunen två gånger i veckan? Det krävs mycket mer detaljer”, säger Jessica Wennberg till TT.

Fler avsnitt
Fler videos