Bara ett regimskifte kan fria Dawit Isaak

Dawit Isaaks stödförening i Sverige har via kanaler fått uppgifter om att han efter omständigheterna mår bra, med tanke på att han har suttit instängd i en cell i sex och ett halvt år.

– Jag tror att det är tack vare protesterna vid Eritreas ambassad i Stockholm och att Publicerat, Expressen och Journalisten hela tiden påminner om fallet som gjort att han lever och behandlas förhållandevis väl, säger Leif Öbrink, ordförande i Stödföreningen Free Dawit.

På utrikesdepartementet säger man att fallet Dawit Isaak har högsta prioritet, men vill inte uttala sig om detaljer i ärendet.

– Vi har valt att inte diskutera den tysta diplomatin i denna viktiga fråga. Vi tror på goda grunder att ett uttalande i pressen om Dawit Isaak inte skulle tjäna målet. Vad UD gör vill jag därför inte gå in på, säger Fredrik Schiller, som sedan i mitten av januari är Sveriges ambassadör i Eritrea, baserad i Stockholm.

Dawit Isaaks kollega Khaled Abdu har inte mycket till övers för UDs tysta diplomati.

– Jag tror inte längre på tyst diplomati. Det är ett sätt att få dem som vill få Dawit Isaak frigiven att glömma honom och acceptera situationen. UD försöker tysta oss med sin tysta diplomati, säger Khadel Abdu, som lyckades fly från Eritrea innan massarresteringarna av journalister år 2001, då bland annat Dawit Isaak greps. Han bor i dag i Sverige.

Leif Öbrink har en helt annan bild av UDs diplomatiska förhandlingar med Eritrea.

– Jag har full tilltro till hur UD arbetar. De försöker knyta nya kontakter, hitta nya öppningar. De ger inte upp. Jag får reda på saker som jag tyvärr inte kan gå ut med för då skulle jag bryta UDs förtroende. Jag kan säga så mycket att det inte blir en snar lösning, säger Leif Öbrink.

Även Dawit Isaaks bror Esayas Isaak har förhoppningar om att UDs arbete ska ge resultat.

– Jag var i början tveksam till deras arbete. Men jag känner nu att det går åt rätt håll. Jag måste se positivt på situationen. Men det råder samma status som tidigare. Vi står och stampar på samma fläck, säger Esayas Isaak.

Senast han hade kontakt med brodern var då han under några dagar släpptes ur fängelset i november 2005. Frigivningen blev dock kortvarig. Efter tre dagar greps han igen på väg till ett läkarbesök. Enligt Eritreas informationsminister hade Dawit Isaak bara fått permission ur fängelset för en hälsokontroll. Det som försvårar arbetet enligt Leif Öbrink är att alla beslut tas av Eritreas despotiske president Isayas Afwerki. Khadel Abdu har samma uppfattning och tror därför inte att Dawit Isaak kommer att friges förrän det blir ett regimskifte i Eritrea.

– Det finns inget skäl för regimen att släppa Dawit Isaak och behålla de andra fängslade journalisterna. De är ju anklagade för samma brott – om det nu finns något. Det är inte logiskt att enbart jobba för att Dawit Isaak ska bli frigiven och ignorera den politiska situationen i Eritrea, säger Khaled Abdu.

De eritreanska myndigheterna hänvisar till att Dawit Isaak är eritreansk medborgare och att hans fall därför är en intern angelägenhet.

Khaled Abdu menar att den uppmärksamhet som Dawit Isaak fått i Sverige har gjort regimen i Eritrea misstänksam. Regimen har börjat undra om svenskarnas intresse för Dawit Isaak kan bero på att han är spion och över vilken roll han hade innan han greps.

– Det enda som kan få Dawit Isaak fri är ett regimskifte i Eritrea, säger Khaled Abdu.

Fotnot: Någon gemensam demonstration den 3 maj, Pressfrihetens dag, kommer inte att hållas bland de organisationer som stödjer Dawit Isaak.