Gå direkt till textinnehållet

”Att måla upp någon som ett monster leder inte någonvart”

Bobbo Krull agerar inte som någon vanlig journalist. Det är också en av de viktigaste anledningarna till att han får intervjua flera av Sveriges farligaste brottslingar för podden Krull & Kriminell, enligt honom själv.

Med en stadig topp på cirka 400 000 lyssningar per månad driver journalisten Bobbo Krull en av Sveriges största podcasts, Krull & Kriminell. Ändå tjänar han bara runt tusen kronor per avsnitt efter utlägg och resor. Problemet för onom är att annonsörerna inte vill förknippas med de kriminella. Samtidigt har Bobbo Krull och affärspartnern Geir Stakset oavbrutet släppt ett avsnitt i veckan under två års tid, fram till för några månader sedan då de satte podden på paus.

Det behövdes en förändring eftersom Bobbo Krull fortfarande måste dra in pengar som inslagsproducent inom TV för att klara vardagen. Pausen har också lett till nya idéer kring Krull & Kriminell. Nu jobbar duon med en TV-pilot av programmet för de stora TV-bolagen, en idé som fortfarande bara finns på tankestadiet, är Bobbo Krull noga med att påpeka.

Styrkan med Krull & Kriminell tror han själv är det raka och enkla samtalet mellan honom och den kriminella. Han gör vilket program han vill ”utan några jävla mellanchefer som tror de vet bättre”, som han själv uttrycker sig. Vi sitter på en uteservering inte långt från Svampen, Östermalm, och Bobbo Krull tar djupa klunkar på sitt bubbelvatten.  Ni som har hört honom prata i radioprogram som Pippi Rull (P3) eller i Krull & Kriminell vet att han kan vara ganska direkt. Han är precis likadan i verkligheten. Oförställd och orädd inför hur han uttrycker sig.

– Jag kan inte sitta på kontor. Jag står inte ut med människor och ändlösa möten med kaffe i mugg, fortsätter han.

Idén till Krull & Kriminell kom 2016 efter att Acast hört av sig och ville att han skulle starta en podd. Så han kläckte idén att göra något han själv har saknat. Ett intervjuprogram som inte demoniserar tungt kriminella eller söker sensationsrubriker. Ett samtal i poddform om varför det gick som det gick för numera avhoppade kriminella. Att de just har avslutat sin kriminella bana tycker Bobbo Krull är viktigt eftersom de gett dem ett perspektiv i backspegeln, de behöver inte längre förställa sig.

Genom uppväxten i Haninge, utanför Stockholm, känner Bobbo Krull sig hemma i miljöerna. Även om han aldrig varit kriminell själv så känner han igen de mönster som leder en person fel. En diagnos som inte plockas upp av skolvärlden. Ett utanförskap som gör att de här personerna söker sig till varandra, sen eskalerar det snabbt när någon har en storebror som är kriminell och buset blir till stöld. Andelen diagnosbarn i skolan är runt sju procent menar Bobbo Krull, sen refererar han till en undersökning som gjorts på Norrtäljeanstalten om antalet personer med diagnos som sitter inlåsta.

– Den visade att 60-70 procent av de intagna hade diagnoser. Ser du sambandet? Varför gör man inget? undrar han.

De personer han möter i Krull & Kriminell litar inte på journalister. Ofta har de aldrig sagt något alls till medierna. Förberedelserna för en intervju ser olika ut beroende på vem personen är. Ibland finns det mycket information att hitta i medierna, andra gånger måste personen i fråga först verifieras av någon annan i den kriminella miljön så att Bobbo Krull vet att historierna har bäring. Redan den andra gästen i poddserien var den inte helt okända Patrick Huisman. En person som aldrig tidigare låtit sig intervjuas, men som lett två olika fraktioner av Bandidos samt Brödraskapet Wolfpack. Huisman har även varit en ledande nazist inom Vitt ariskt motstånd (VAM) på 90-talet och klassades av polisen som en av Sveriges farligaste män när det begav sig.

Är det för att du är du som intervjuerna blir till?
– Det är både jag och Geir Stakset, som får till det med våra gemensamma kontakter. Geir har koll på det yngre gardet via sitt jobb med att få ut avhoppare ur kriminella miljöer. Sen handlar det också om det jag gjort tidigare på radion. Jag har aldrig vart den där ”pekpinne-journalisten” vilket har varit ett medvetet val och fördel. Av den anledningen blir också avståndet att prata med mig lite mindre.

Intervjupersonen får alltid lyssna på avsnittet innan det sänds. Det där har också blivit ett slags säkerhetsåtgärd för Bobbo själv. Om den intervjuade får problem efteråt, vilket har hänt, så kan Bobbo känna att han står med ryggen fri. Det kan vara så att de själva tycker att allt är i sin ordning när intervjun görs, men att någon i deras närhet har synpunkter efteråt. Då är det lätt för dem att i efterhand skylla på Bobbo Krull, vilket gör att ”man hamnar i en onödig diskussion om vem som gjorde vad”.

När det kommer till intervjuteknik har Bobbo Krull en enkel regel. Han gör bara program med personer han själv är nyfiken på. Exempelvis intervjuar han aldrig våldtäktsmän eller pedofiler. Jag frågar om det inte finns någon risk för att de här personerna glorifieras lite för mycket utan att bli ifrågasatta. Bobbo Krull berättar om avsnittet med Janne Raninen (också kallad ”Solvallamördaren” i medierna).

– Janne var den typen som började babbla direkt intervjun satte igång. Om jag då går in för tidigt och ifrågasätter så finns risken att allt stoppar upp, personen sluter sig. Då kanske du har gjort din plikt som journalist och ställt den där motfrågan, men har det egentligen gynnat intervjun? Är man bara intresserad och nyfiken och inte dömer så har man ett samtal. Det är nog mer så man ska se den här podden. Det är ingen undersökande journalistik. Att måla upp någon som ett monster leder inte heller någonvart.

FAKTA:

Podd ökar med 42 procent
Ett tiotal av poddarna som mäts av Orvesto Konsument ligger på över 100 000 lyssnare varje vecka. Antalet personer som lyssnar på minst en podcast i veckan är nu 1 418 000 personer, en ökning med 42 procent sedan 2016.
    Sveriges Radios poddar har ett stort antal lyssnare, många av deras poddar är också radioprogram som lättare når ut.
    Enligt Orvesto Konsument har den största ökningen överlag skett i åldrarna 20-39 år där 38 procent nu lyssnar på poddar varje vecka.

Så lyckas du med podden

Johan Billgren är utvecklingschef på Acast. De är ett av företagen som sett till att det går att jobba som professionell poddare. Han ser en trend där poddlyssnarna är mer och mer villiga att betala för kvalitativt innehåll och för att slippa reklam.

Dina bästa råd till någon som vill starta en framgångsrik podd som engagerar?
– Skapa inte en kopia av befintliga podcasts, utan hitta ditt eget spår. Viktiga komponenter i en bra podcast är formatet, alltså längd, tempo och släppfrekvens. Även personen är viktig, alltså vem det är som leder samtalet och innehållet. Är det relevant? Passar det i podcastens tema? Var inte rädd för att göra avsnitten lite kortare än vad som är standard i dag. Och se till att klippa podcasten ordentligt för att få till en riktigt bra lyssnarupplevelse.

Bobbo Krulls podd har ju svårt att hitta sponsorer, trots att de når 400 000 lyssningar i månaden. Beror det bara på ämnet tror du?
– Ja, helt klart ämnet och att annonsörerna fortsatt är noga med vilket innehåll de associeras med. Däremot finns det med all säkerhet potentiella sponsorer som skulle kunna passa in rätt bra, men de är oftast ovana annonsköpare, vilket också kan försvåra införsäljningen.

Hur ser du poddanvändandet utvecklas de närmsta tre åren?
– De senaste åren har podcastlyssnandet sett en otrolig ökning globalt, och det kommer fortsätta så. Fler lyssnare och ny teknik som gör att annonsörer ser värdet i formatet lockar även fler innehållsmakare med nya unika format, vilket lockar ännu fler lyssnare. En positiv spiral helt enkelt.

Fler avsnitt