Gå direkt till textinnehållet

Året då kladdkakan slog igenom på riktigt

Eftersom den här tidningen har en chefredaktör som skriver ledare som består av små bitar och eftersom jag har upptäckt att jag just därför numera läser hela ledarna så blir den här veckans krönika en skamlös Maja-ripoff.

Eftersom den här tidningen har en chefredaktör som skriver ledare som består av små bitar och eftersom jag har upptäckt att jag just därför numera läser hela ledarna så blir den här veckans krönika en skamlös Maja-ripoff.

– – –

Jag brukar tjata om internet i den här krönikan och ropa internet kommer, internet kommer men nu i år har internet faktiskt kommit och dessutom gått förbi TV. Fatta, internet är större än TV. Jag upprepar, internet är större än TV. Det är ungefär lika stort som om miljöpartiet skulle få ensam majoritet i riksdagen.

– – –

Snart kommer dessutom internet-TV att vara större än traditionell TV. Marie Nilsson på Mediavision, som livnär sig på att mäta våra tittarvanor, visade mig ett diagram som säger att för två år sedan tittade 20 000 svenskar på webb-TV, i dag är det 2,7 miljoner. Mest av allt tittar de förstås på aftonbladet.se:s smörgåsbord av kvällstidnings-TV med ”Pojken med de växande jättevårtorna – varning för osmakliga scener” och ”Så har du aldrig sett Mat-Tina”. Däremot var det ingen som tittade på Aftonbladets riktiga TV-kanal. Och när TV4+:s programledare spydde i direktsändning fick hon 1,8 miljoner tittare inom ett dygn – på YouTube. Den riktiga TV-kanalen kommer aldrig i närheten av de siffrorna.

– – –

En liten iakttagelse av olika mediers betydelse: när någon skriver om det företag där jag arbetar till vardags så brukar ett antal anställda höra av sig och säga ”Såg du att dom skrev om oss?”. När det är artiklar i de stora dagstidningarna är det något halvdussin som hör av sig. Är det artiklar på samma tidningars webbsajter är det kanske det dubbla antalet. Om det är i en populär blogg som Calle Schulmans – 50 pers! Bloggosfären är på riktigt.

– – –

När det här fackförbundet tittar tillbaka kommer 2007 att gå till historien som året när ordföranden bloggade om sin kladdkaka. Det var visst något strejkhot också, men det är kladdkakan som man kommer att minnas. BLOGGOSFÄREN ÄR PÅ RIKTIGT!!!

– – –

En massa människor – nåja, Lars Adaktusson och någon till – saknar den gamla traditionella kvällstidningen. Skicka dem till DN och Svenskan. För har inte ni också tänkt på att de stora morgontidningarna mer och mer känns som kvällstidningar från 90-talet? Och då menar jag inte enbart att det är samma människor som gör dem.

– – –

Dricker after work med en gammal konsultkompis. Robert berättar varför han håller på att avveckla sina engagemang inom reklambranschen. Han säger: ”Reklambranschen är död. Nej, den är naturligtvis inte d ö d, men den är inte rolig längre och den kommer aldrig mera att bli lika kul som den en gång var, för allt det som var kreativt och stimulerande försvann när de stora kontona försvann.”

– – –

Jag tror att det är likadant med TV-branschen. Den är död. Det vill säga, den är inte d ö d, men den kommer aldrig mera att bli lika rolig som den var en gång, typ för fem – tio år sedan.

– – –

Läsarna/konsumenterna får ett allt större inflytande, annonsörerna gör sig allt mer oberoende av medier och under de kommande fem åren kommer mediebranschen att gå igenom större förändringar än under de senaste 50, säger en rapport från konsultjätten IBM. ”The end of advertising as we know it”. Rapporten är en sådan där som konsulter brukar kunna ta fem miljoner för, men finns här för gratis läsning:

http://www-03.ibm.com/industries/media/doc/content/resource/business/2898468111.html

Läs!

erik.hornfeldt@tre.se

Fler avsnitt
Annons
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret