FOTO: Tor Johnsson

Anette Novak: ”Ingen
har lämnat motförslag”

11 april, 2017

Medieutredningen Medieutredaren Anette Novak avfärdar remissinstansernas hårda kritik som hon menar i hög utsträckning bygger på missuppfattningar och är framdriven av särintressen.

Journalisten har gått igenom de 69 remissvaren till Medieutredningens slutbetänkande och kritiken mot förslagen bitvis svidande. Anette Novak menar dock att det är helt naturligt att särintressen kritiserar förslag som inte gynnar dem.

– Medieutredningen har inte haft som mål att tillgodose alla olika intresseinriktningars agendor. Syftet har varit att lämna förslag för att uppnå de mediepolitiska målen om medborgarnas tillgång till kvalitativ journalistik. Om vi är eniga om att det gamla systemet spelat ut sin roll hade det ju varit mer intressant om någon fört fram andra, konstruktiva lösningar. Men ingen av remissinstanserna har lämnat motförslag, säger Anette Novak.

Den skarpaste kritiken rör mediestödets utformning, och att medieföretagen på förhand inte vet hur stort stöd de får. ”Det går inte att planera en verksamhet utifrån dessa premisser”, skriver Skånska Dagbladet i sitt remissvar.

Anette Novak understryker att förslaget om nytt mediestöd innehåller en detaljerad förordning med instruktioner kring hur stödet är tänkt att fördelas, slutbetänkandet redovisar även en stödtrappa.

– Att reglera mer i lag och förordning vore att bygga in en bristande flexibilitet. Ett helt nytt system kommer att resultera i ett antal marknadsrörelser, nämnden måste vara fri att skruva i detaljerna. Men med varje beslut byggs en praxis. Det nya stödet utkristalliseras i takt med att vägledande beslut fattas av nämnden, vilket skapar den förutsägbarhet som efterfrågats av några av remissinstanserna, säger Anette Novak.

Många är kritiska till förslaget att majoriteten av mediestödsnämndens ledamöter ska tillsättas av branschen. Vad tänker du kring den kritiken?
– I dag sker innehållsbedömningar av medier som får presstöd i begränsad omfattning. Men i en digital kontext måste man börja göra fler och mer grannlaga innehållsbedömningar, vilket politiker absolut inte ska ägna sig åt. De bäst lämpade att bedöma kvalitativ journalistik är erfarna kolleger. De sitta på personliga mandat och inte som företagsrepresentanter. Jag förstår att det kan finnas en oro för jäv men den är oberättigad. Vi har i Sverige väl utarbetade jävsregler i andra bidragssammanhang, som exempelvis forskningen. Med en domare som ordförande garanteras dessutom rättssäkerheten i processen.

Flera remissinstanser vänder sig mot förslaget att endast medier som ställer upp på människors lika värde ska vara berättigade stöd. TU menar att det är stötande eftersom det bryter mot ett värderingsneutralt stöd. Anette Novak håller inte med:

– Jag tycker att det vore stötande om våra skattemedel i stället för att sponsra kvalitativ journalistik börjar gå till nynazistiska propagandaorgan, vilket är fullt möjligt i det nuvarande systemet. Etermedierna har redan detta krav på sig i sändningstillstånden, att hävda principen om alla människors lika värde. Det är naturligt att statens medel fördelas på ett likartat sätt när alla medier samlas på nätet. Ett sådant krav skadar inte heller yttrandefriheten, vilket JK konstaterar i sitt remissvar.

För att få mediestöd måste mediet hålla hög kvalitet och ha en inre mångfald, heter det i Medieutredningen. Återigen är det många remissinstanser som är kritiska. Varför finns dessa krav?
– Det är tråkigt att debatten har kantrat åt påståenden om att mediestödsnämnden ska agera ”smakdomare”. Det är fullt möjligt att fastställa tydliga kriterier för kvalitativ journalistik. Ett sådant är kravet på ansvarig utgivare som respekterar gängse yrkesmetoder. Ett annat skulle kunna vara krav på att en viss andel av redaktionen ska ha eftergymnasial utbildning i journalistik.

– När det gäller kravet på inre mångfald så syftar det till att motverka den fragmentisering som vi ser i medielandskapet. Problemet i dag är inte en brist på yttre mångfald av röster utan att rörelsen mot individualisering skadar möjligheten att höra andras perspektiv. Statliga medel ska inte användas på ett sätt som ytterligare driver på den fragmentiseringen, de ska gå till medier som fungerar som samlande, demokratiska arenor.

Relaterade artiklar
Medieutredningen

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies