Aftonbladets klubb rasar mot förbundets Las-ja

Journalistförbundet är ett av de 23 fackförbund inom PTK som sagt ja till överenskommelsen med Svenskt Näringsliv om förstärkt omställningsstöd men försämrat anställningsskydd på arbetsmarknaden. (Se sammanfattning av innehållet i överenskommelsen i slutet denna artikel.)

I överenskommelsen ingår bland annat att arbetsgivaren ska kunna göra undantag från turordningsreglerna för tre anställda per driftsenhet där arbetsbrist uppstår, eller för 15 procent av de anställda. Det är denna förändring som nu lett till en svekdebatt i Journalistförbundet. I fredags höll förbundsstyrelsen ett extra möte där kritiken diskuterades.

Förra veckan antog styrelsen i journalistklubben på Aftonbladet ett skarpt uttalande och kräver att Journalistförbundet lämnar överenskommelsen.

”Vi är förvånade och förbannade över att Journalistförbundet i ett så känsligt läge splittrar den fackliga enheten i stället för att tillsammans med LO säga nej till den radikala försämringen av anställningstryggheten”, skriver Aftonbladets journalistklubb i uttalandet, och frågar sig hur de ska kunna glädjas åt att fler eventuellt kan anställas om själva värdet på en trygg och fast anställning ”helt devalveras”.

”Det är som att hugga av någons arm, måla den livlösa handens naglar och sedan berömma sig för att ha lagt tid på manikyr. Det här beskrivs som ett kirurgiskt ingrepp i arbetsrätten, men den beska sanningen är att vårt förbund nu bidrar till att stympa Las till oigenkännlighet.” 

(Läs hela brevet längre ned i denna artikel.)

Johan Stambro, ordförande i journalistklubben på Aftonbladet, kallar det ”rea på Las”.

– Arbetsgivaren får oxfilé men betalar för falukorv. Det är tack vare dagens Las som vi exempelvis kan förhandla fram någorlunda avgångsvederlag vid en nedskärning. Blir det här verklighet kommer de lokala fackklubbar att få slåss enormt. Det som Journalistförbundets styrelse nu vill genomföra försvagar oss. De har inte medlemmarna med sig, säger Johan Stambro.

Vad borde förbundsstyrelsen ha gjort?
– De borde ha sagt nej. LO kunde lämna, och det kunde vi också ha gjort, i stället för att stå med mössan i hand.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert försvarar beslutet att säga ja till överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Foto: Tor Johnsson

Journalistförbundets styrelse har sett det förstärkta omställningsstödet i överenskommelsen som särskilt viktigt, eftersom journalistjobben blir färre.

– För oss har det varit viktigt att teckna avtal som är bra för våra medlemmar på lång och kort sikt, och vi har konstaterat att även om det finns försämringar i överenskommelsen så finns det också förbättringar som vi verkligen har velat ha, och delar som väger upp försämringarna. I överenskommelsen ingår bland annat att anställda ska kunna ta tjänstledigt för studier och behålla 80 procent av lönen i upp till nästan ett år. Det är en stor och betydelsefull förändring av möjligheten till kompetensutveckling, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.

En invändning mot den prioriteringen är att de som idag är medlemmar i Journalistförbundet i huvudsak vill jobba som journalister, inte omskola sig till ett annat yrke, och är därför betjänta av anställningstrygghet, inte omställningsstöd. Det menade Jan Spångberg, ordförande i journalistklubben på Expressen, under ett möte arrangerat av DNs journalistklubb, och där Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och förhandlingschef Johan Lif deltog.

– Expressen har tappat ungefär en fjärdedel av sin numerär de tre senaste åren, 75 tjänster är borta. Det är jättebra med omställningsstöd, kompetensutveckling och tidsbegränsning för bemanningsanställningar i kundföretag. Men det helt avgörande för arbetskamraternas väl och ve är att de får behålla jobbet. Det är grundfrågan. För oss innebär det här att arbetsgivaren får ett verktyg till, som vi kommer att ha jättesvårt att hantera.

Jan Spångberg och fem andra klubbföreträdare inom Bonnier News har undertecknat ett protestbrev till Journalistförbundets styrelse, samt en debattartikel i Journalisten tillsammans med 17 andra fackligt förtroendevalda inom Bonnier.

Han kritiserar också brister i den interna demokratin i förbundet:

– Beslutet att säga ja till överenskommelsen har inte föregåtts av någon diskussion. Vi har inte blivit tillfrågade vad vi tycker. Svaret vi har fått är att vi måste välja mellan pest och kolera. Men det måste vi inte, säger Jan Spångberg till Journalisten.

I samband med att det brevet brevet skickades till förbundsstyrelsen sade Jan Spångberg till Journalisten: ”Facket måste behålla något av sin karaktär av kamporganisation. Vi kan inte bara vara en förhandlingsmaskin.”

Jan Spångberg, ordförande i journalistklubben på Expressen, är mycket kritisk till förbundets beslut. Foto: Tor Johnsson

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert menar att den interna debatten kommer för sent.

– Jag hade gärna haft debatten tidigare. Vi har skrivit en debattartikel om förhandlingarna, vi tog upp det på avtalskonferensen med över 100 förtroendevalda och vi har tagit det i avtalsdelegationen. Men det kom inte några frågor. Som läget är nu så håller jag med om att vi borde ha haft möten under hösten. Vi uppfattade inte då att det var viktigt, men i efterhand så håller jag med om den kritiken, sade Ulrika Hyllert.

Hon menar att Journalistförbundet visst ska kunna vara både en förhandlingsorganisation och en kamporganisation, men när man satte sig i förhandling om Las för ett och ett halvt år sedan valde man att vara en förhandlingsorganisation.

– Det var då man gjorde vägvalet. Vi visste att andra skulle vara med i förhandlingen, och då valde vi att vara med, vi tyckte att det var rimligt. Då blev vi en förhandlingsorganisation, inte en kamporganisation. Vi väljer metod utifrån vad vi bedömer gynnar medlemmarna bäst i varje given situation.

Flera kritiker menar att förbundet borde ha sagt nej och avstått från att ta ansvar för försämringar av anställningsskyddet, men Ulrika Hyllert värjer sig mot det resonemanget:

– Att säga nej till något innebär också att ta ansvar för konsekvenserna av det nejet. Att säga ja till överenskommelsen innebär också att vi kanske kan stoppa ett ännu värre scenario. Jag hade haft svårt att se medlemmarna i ögonen om jag inte hade gjort allt för att stoppa lagförslaget som lades fram i somras. Det hade varit en katastrof.

Hon medger att det också fanns politiska aspekter att ta hänsyn till:

– Vi har behövt förhålla oss till hur den statliga Las-utredningen ser ut. Det var högst troligt att den skulle kunna bli verklighet. Eller så skulle det kunna bli misstroende och en regeringskris och nyval, med allt vad det innebär – med troligt andra partier som tar över och vill genomföra en helt annan arbetsmarknadspolitik än vad vi har idag, sade Ulrika Hyllert.

Tidigare i höstas sa förbundets förhandlingschef Johan Lif att ”facket inte har en pistol mot tinningen” i förhandlingarna. Det låter inte så på dig nu. Har facket agerat under hot?
– Politiken står med en pistol på några meters håll, så kan jag säga. Las-utredningen finns fortfarande på bordet, och det är den vi måste stoppa.

Om du kunde välja mellan att behålla allt som det ser ut idag, eller få allt som ingår i överenskommelsen, vad skulle du välja?
– Jag skulle välja att behålla systemet vi har idag och omedelbart kalla till förhandling för att utvidga omställningsstödet till att omfatta visstidsanställda. Men bland allting som är osäkert just nu så finns det en sak är helt säker: vi kommer inte att få behålla det system vi har idag.

Läs mer: Bara en i förbundsstyrelsen röstade nej.

 

Bakgrund

Brevet från Aftonbladets journalistklubb till Journalistförbundets styrelse:

Vi är förvånade och förbannade över att Journalistförbundet i ett så känsligt läge splittrar den fackliga enheten i stället för att tillsammans med LO säga nej till den radikala försämringen av anställningstryggheten.

Därför ställer sig Aftonbladets fackklubb helhjärtat bakom kollegorna på Expressen, Dagens Nyheter, Norrtelje Tidning, Jönköpings-Posten och Helsingborgs Dagblad i kritiken mot Journalistförbundets oacceptabla agerande i Las-frågan.

”Företagen får enklare att välja vilka anställda man vill behålla vid en neddragning”, skriver Journalistförbundet om PTKs överenskommelse. Sedan nämns ett antal småvinster som sägs kompensera för den absurda mängd undantag i samband med uppsägningar som arbetsgivarna kammat hem.

Hur ska vi kunna glädjas åt att fler eventuellt kan anställas om själva värdet på en trygg och fast anställning helt devalveras?

Det är som att hugga av någons arm, måla den livlösa handens naglar och sedan berömma sig för att ha lagt tid på manikyr. Det här beskrivs som ett kirurgiskt ingrepp i arbetsrätten, men den beska sanningen är att vårt förbund nu bidrar till att stympa Las till oigenkännlighet.

Aftonbladet har genomfört flera stora nedskärningar de senaste åren. Arbetsgivaren vill gärna plocka russinen ur kakan. Las är verktyget som gjort förhandlingarna någorlunda framgångsrika och tvingat arbetsgivaren till eftergifter – som gjort att fackligt förtroendevalda kunnat se sig själva i spegeln utan att skämmas efter förhandlingarna trots att många duktiga arbetskamrater tvingats sluta.

Den uppstyckning av Las som vårt fackförbund nu vill genomföra skulle sätta fackklubbarna ute i landet i en svag position.

Vem vågar bli facklig, obekväm, sjuk eller bara äldre på en arbetsplats där cheferna kan behandla redaktionen som ett smörgårdsbord i samband med nedskärningar? Du får gå, dig plockar vi bort, du blir kvar.

Vi kräver:

Lämna överenskommelsen. Ni har inte förbundets medlemmar och förtroendevalda med er på den här kohandeln.

Aftonbladets journalistklubb
 

Fakta

Överenskommelsen

Överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv är tänkt att ligga till grund för ett avtal, men kräver en rad lagändringar innan det kan bli verklighet, om tidigast cirka två år. Socialdemokraterna vill nu gå vidare med överenskommelsen – och skrota Las-utredningen.

Detta innehåller överenskommelsen, i korta drag:

• Företag får göra tre undantag från turordningsreglerna på varje driftsenhet där det uppstår arbetsbrist, eller 15 procent av de som omfattas av uppsägningen per driftsenhet, dock max tio procent av personalstyrkan. Undantag får göras en gång i kvartalet. Undantag kan göras för dels arbetarna dels tjänstemännen på ett företag, så i en förhandling om turordning med undantag kommer den lokala journalistklubben att samförhandla med andra tjänstemannaklubbar på driftsenheten, exempelvis Unionen.
   
• Det ska också bli enklare att säga upp av personliga skäl, till exempel vid misskötsel, och begreppet ”saklig grund” ersätts med ”sakliga skäl”. Arbetsgivaren ska också slippa att betala lön under tvistetiden när en anställd vill ogiltigförklara sin uppsägning i domstol, men en kollektivavtalad försäkring tillskapas som ersätter inkomstförlusten. Parterna kräver också förbättring i a-kassesystemet så att den som tvistar slipper avstängning.
   
• Erbjudanden till ”hyvlade” tjänster ska följa turordningsreglerna, så att medarbetare med kortare anställningstid först erbjuds omplacering till tjänster till lägre sysselsättningsgrad.
   
• Heltid ska bli norm för anställningar genom en ny skrivning i Las.
   
• Allmän visstid (som inte finns som anställningsform i journalistavtalen) ersätts med särskild visstid som övergår i fast anställning efter 18 månader (idag 24 månader), och inlasning sker efter nio månader (idag tolv månader).
   
• Bemanningsanställda som arbetat sammanlagt över 24 månader hos ett kundföretag ska erbjudas fast anställning i kundföretaget, eller erhålla tre månadslöner.
   
• Omställningsstödet genom Trygghetsrådet (TRR) ska omfatta även visstidsanställda, och anställda har rätt till kompetensutveckling. Ett nytt offentligt finansierat studiebidrag ska ersätta 80 procent av lönen med ett tak på 4,5 till 5,5 basbelopp per år för den som väljer att utbilda sig, och ska kompletteras med ett kollektivavtalsgrundat studiestöd. Arbetsgivaren betala mer till systemet för omställning och TRR ska kunna erbjuda både kompletterande studiestöd och kompetensutvecklingsstöd, liksom kortare utbildningsinsatser.
   
• Dessutom innehåller överenskommelsen ett förslag om ett nytt system för a-kassa som bygger på kollektivavtal.