FOTO: Tor Johnsson

Aftonbladet klandras för gisslanvideo från anstalt

26 februari, 2021

MEN-fällning Aftonbladet publicerade en övervakningsfilm där en kriminalvårdare tas som gisslan på ett fängelse. Trots att ansiktet maskades klandras tidningen för att de exponerat en brottsutsatt.

Det var i augusti som Aftonbladet publicerades en artikel där det i ingressen stod att kriminalvårdaren skulle säga godnatt till en fånge på anstalten.

Då fick hon en pistolattrapp tryckt mot sig, början på en nästan fem timmar lång förhandling.

”Jag vill inte skada er, men vill att ni ska öppna dörren”, sade fången.

Till artikeln publicerades en övervakningsfilm på knappt två minuter där tidningen hade maskat personerna som förekom på filmen.

På övervakningsfilmen syntes kriminalvårdaren röra sig i lokalerna och en av de intagna männen som riktade ett pistolliknande föremål mot hennes rygg och föste henne framför sig.

Kriminalvårdaren larmade och två kollegor såg vad som skedde och försökte hjälpa henne. Detta blev början på en fem timmar lång förhandling, till sist stormade polisen avdelningen och kunde gripa mannen.

Publiceringen anmäldes till Medieombudsmannen (MO) av kvinnan på filmen. Tidningen hade inte tillfrågat eller förvarnat henne inför publiceringen och efter att filmen hade publicerats fick hon en massa sms eftersom folk känt igen henne, trots maskningen på filmen.

Hon upplevde publiceringen som kränkande och traumatisk.

Aftonbladet menar att det var en självklarhet att rapportera om incidenten. Innehållet som anmälaren reagerade på kom från en utredning som omfattades av offentlighetsprincipen och som kunde begäras ut av vem som helst efter att polisen gjort sin sekretessbedömning.

Efter att anmälaren kontaktat tidningen maskades anmälaren ytterligare, så att inte bara ansiktet utan också anmälarens kropp omfattades av maskningen.

MO konstaterar att det finns ett allmänintresse av att rapportera om sådan allvarlig brottslighet och det finns därför ingenting att invända mot att tidningen rapporterade om saken.

Att den anmälda publiceringen kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen påverkar inte bedömningen kring huruvida anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Det är tidningen som bär ansvaret för de uppgifter den väljer att publicera, konstaterar MO.

”Trots att hennes ansikte maskades, och efter uppdatering även hennes kropp, har en krets kring henne som inte haft närmare insikt om gärningen fått del av hela händelseförloppet i detalj. Anmälaren är därmed utpekad i medieetisk mening”, skriver MO.

MO konstaterar också att anmälaren i detta sammanhang i första hand är ett brottsoffer och inte bara en myndighetsperson som ska tåla granskning.

Mediernas Etiknämnd (MEN) delar MOs bedömning att det finns ett tydligt allmänintresse här.

När det gäller frågan om anmälaren har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada vill nämnden särskilt framhålla följande.

”Som MO pekar på får anmälaren i egenskap av myndighetsanställd inom kriminalvården i viss utsträckning vara beredd på att hennes agerande granskas. I detta fall är det emellertid hennes situation som brottsoffer i ett mycket hotfullt läge som tydligt kommer i förgrunden. Som framgår av de medieetiska reglerna är det viktigt att brottsoffer och deras anhöriga visas största möjliga hänsyn”, skriver de i beslutet.

Sammantaget har publiceringen enligt nämndens mening inneburit att hon har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. MEN klandrar därför tidningen.

Ledamoten Anders Nilsson var av skiljaktig mening och ansåg att tidningen inte skulle klandras.